Länge sen som jag har skrattat så gott... och länge.....

Här kommer ett inlägg om gårdagen.....




På dagen kom Teresa förbi med en fin bukett av liljekonvaljer till mig.
Åh, vilken trevlig överraskning!!!! Och givetvis blev jag jätteglad.
Liljekonvaljer är ju så fina och doftar ju gott.
Så det var verkligen fint gjort av Teresa.... tack vännen...det värmde!





Mot kvällningen var jag, Mats och Marie iväg till våran arbetskollega Roffe.
Eftersom ingen av oss hade varit hem till honom tidigare, så fick vi en
rundvisning av tomten och huset.
Det här är en damm som han har på sin gård... och som  han själv inte har
hunnit fixa till ännu... men han  hade vissa planer för dammområdet.





Inne hade Roffe gjort renovering i nästan alla rum.
Jag blev så imponerad över hans smak.... med tanke på att han är ju en karl...hihihiiii.
Han hade det jättefint och mysigt!





Roffe var en trevlig och rolig värd. Han dukade upp kräftorna som han fått av mig... ja, en del
av dom... och sen en massa tillbehör till oss och de som redan var där.
Men jag tackade nej till det... hade ingen lust att slafsa med kräftor.
Men dom som åt av dom, sa flera, flera gånger att dom var så goda och att det
var så god sälta i dom. Så till slut var jag väl "tvungen" att smaka på några... och ja,
dom var jättegoda...mmmm.

Vi var hos Roffe i några timmar och under den tiden fick vi skratta så
mycket och hela tiden, så jag fick ont i ryggen av det.
Men jösses, vad roligt vi hade!!! Det var länge sen som jag har skrattat så mycket!!!
Jag hade kunnat varit kvar där längre, men jag själv skulle få främmande... eller ja,
dom hade redan hunnit komma innan jag kom hem.





Mats och Marie följde med in en stund och satt med oss andra ute på altanen.
Vi satt där och smuttade på lite olika sorters alkoholaktiga drycker och tjolade
och skrattade och hade det trevligt.

Sen vid 23.30- tiden ville några ner till öltältet på byn.
Så då gick dom iväg. Jag blev kvar hemma, för jag hade sagt tidigare på dagen
att jag inte skulle ner dit.... så trots lite tjatande så var jag bestämd och
stannade kvar hemma. Tur var väl det. För när jag frågade Hasse idag om det hade
varit trevligt så fick jag till svar ett nej. Så tydligen missade jag inget......



Trackback
RSS 2.0