Grythyttan.....
Idag blev det en spontan utflykt för mig och Hasse.
Vi bestämde oss för att åka till Hällefors och Grythyttan.
Jag har aldrig varit där....vad jag vet....
I Hällefors stannade vi bara till vid en mack och köpte oss en varsin korv med bröd.
Det lilla vi hann se av Hällefors verkade inget intressant nog......
Så vi åkte vidare till Grythyttan istället.
Gammal allé..... tror jag.... eftersom träden är så höga.
Grythyttan var en typisk bruksort med gruvdrift och metallhantering.
Museum och restaurang i en och samma lokal mitt på torget i Grythyttan.
Här finns minnen av Cornelis Vreeswijk samlade och hans musik ljuder i högtalarna.
I Grythyttan har Cornelissällskapet en lokalavdelning.
De vill med sin förening på olika sätt aktivt lyfta fram Cornelis liv, poesi och musik för
nya generationer och öka intresset för Cornelis som person, hans musik och
de frågor som engagerade honom.
Prästgatan med äldre hus.
Så fint och mysigt, tycker jag.
Grythyttans Gästgivaregård grundades 1641 på order av Drottning Kristina.
Hon befallde att det skulle byggas ett värdshus var 70:e kilometer längs rikets nylagda landsvägar.
Varje värdshus skulle ha separata avdelningar för de tre stånden samt rum för åtminstone 24 hästar.
1965 var byggnaden i så katastrofalt skick att man från kommunens håll ville riva och
istället anlägga stormarknad med tillhörande parkering.
Förslaget röstades ner med bara en rösts marginal.
Efter det såldes gästgivargården till hembygdsföreningen för 500 kronor.
Med bland annat stöd av AMS-medel och stöd från föreningens medlemmar renoverades
byggnaden, och 1973 var den åter satt i stånd.
Man fick då in flera anbud om att bedriva verksamhet i lokalen, men fastnade för
Carl Jan Granqvist som ville skapa en restaurang av mer exklusivt slag i lokalerna.
Sedan år 2014 är det familjen Spendrup som är stolta ägare till gästgiveriet.
Grythyttans träkyrka.
På skylten ovanför porten står det:
År 1632 då Gustaf II Adolf var Sveriges konung, uppfördes denna kyrka.
Den utvidgades till korskyrka år 1683 och undergick större restaureringar
åren 1830, 1844, 1904, 1953.
Jag och Hasse köpte oss en varsin bägare med jordnöt- och chokladglass
och mockaglass.
Det var gott och läskande i solen.
Glassen köpte vi på Neerings Glass och Choklad.
Sedan maj 2006 driver Jaco och Corrie Neerings från Holland glass- och chokladbutiken.
Dom har egen tillverkning av glass och choklad.
När vi åkte hemåt så tog vi lite omvägar och kringeli-krok-vägar i hopp om att få
se något intressant mitt ute i ingenstans.
Men det blev lite klent med det.
Denna dammliknande skapelse dök upp efter en skogsväg.
Men vad det är för något eller rättare sagt, vad den har använts till....jaaa-a...säg det?
Det fanns då inget vatten i närheten av den....
Vi fick även se en jättestor uggla som satt på ett dött trä ute på en myr.
Men när vi stannade och jag gick fram lite närmare myren, så flög den iväg.
Så jag hann tyvärr inte ta något kort på den.
Men det var häftigt att få se den!
Det händer inte så ofta att man får syn på en uggla.
Kommentarer
Trackback
