Valborgsmässoafton...
Valborgsmässoafton, sista april eller vardagligt varlborg, är en årlig högtid
som firas i Estland, Finland, Lettland, Sverige, Tjeckien och Tyskland den
30 april eller 1 maj. Traditionen grundar sig på den hedniska
högtider som funnits spridda i Europa, men har senare kommit att
sammankopplas med Heliga Valborgs kult, mot häxtro och onda andar, som
uppstod speciellt efter hennes död år 779.
Seden att tända eldar på valborgsmässoafton är inte så gammal
som man kan tro. Vid mitten av 1700-talet fanns den bara i Uppland
och syftet med eldandet var antagligen att skrämma bort
rovdjuren innan man släppte ut korna på bete i skogen.
De vårsånger som vi sjunger när vi står runt Valborgsbålet är ännu yngre.
De flesta är från 1800-talet och fick sin spridning genom
studenternas vårfirande.
Den äldsta valborgstraditionen är den sydsvenska
seden att ”föra maj i by”. I skymningen gick ungdomarna
ut i skogen och bröt gröna kvistar, som de stack in i taken på
husen i byn, medan de sjung en visa full med
önskningar om en ljuvlig sommar. I belöning fick de ägg.
Denna gamla sedvänja var på väg att dö ut men
har återupplivats på en del håll i Skåne, Blekinge och Halland.
Den mest sannolika anledningen för varför spridningen av valborg
blev så stor var nog att resten av Europa ville ha ännu en festdag!
Förr i världen räknade man att vintern slutade och våren
började just på valborgsmässoafton.
Dagen efter 1: a maj skulle man släppa ut djuren på bete.
Så nu gällde det att skrämma bort allt farligt som
häxor, spöken, troll och rovdjur.
Därför tände man stora eldar på valborgsmässoafton.
Man passade också på att dansa runt elden och ha roligt.
När vi idag firar valborgsmässoafton är det vårens ankomst
vi hälsar med eldar, sång, tal och dans.
Många har nu "vår städat" i sina trädgårdar och gjort det fint
i rabatten, det överflödiga eldas nu upp.
Det råder en speciell stämning runt elden den här kvällen.
Trackback
