Snöleopard.......
Snöleoparden är ett kattdjur som lever på hög höjd i bergsregioner i Himalaya och Centralasien.
Den har en kroppslängd mellan 0,9 och 1,3 meter och en vikt på upp till 75 kg.
Svansen är mycket lång (längre än kroppslängden), yvig, och används dels för att hålla
balansen vid klättring och dels som skydd för nos och mun vid extrem kyla.
Tassarna är stora med tjock päls och fungerar liksom hos lodjur som snöskor.
Håret är ljust grågul med fläckar liknande leopardens.
Strupen och magen är vita, svansen randig liksom hos leoparden.
Pälsen är tjock och lite yvig.
För att spara värme är öronen små och nosen kort.
Arten tillbringar den mildare årstiden ovanför trädgränsen på upp till 6000 meters höjd,
men tar sig ner till lågläntare skogsområden på omkring 2000 meters höjd under vintern.
De lever i stor utsträckning ensamma.
Snöleoparden är väldigt smidig och klarar av att göra hopp på upp till 16 meter vilket
behövs uppe i bergen där den håller till.
Jakten består av bakhåll, gärna uppifrån.
På grund av den ständiga bristen av föda har snöleoparden inte råd att vara kräsen när
det gäller bytesdjur. Oftast river snöleoparden allt som kommer i dess väg.
Bytet kan vara upp till tre gånger snöleopardens egen storlek.
Honan är efter parningen dräktig mellan 98-103 dygn.
Hon föder därefter en kull bestående av 1-5 ungar.
Ungarna stannar hos honan tills de uppnått 2-2½ års ålder och lämnar henne sen
för att klara sig helt själva.
Även om snöleoparden är fredad jagas den dels för sin päls skull men även av
lokalbefolkningen som ser snöleoparden som hot för deras boskap.
Ben och tänder används ofta som potenshöjande läkemedel inom den asiatiska läkemedelsindustrin.
Idag beräknas det finnas mellan 4 000-7 000 individer kvar. Bestånden är väldigt små och glesa
vilket gör det svårt för snöleoparden att träffa en partner under parningen.
Snöleoparden räknas till de stora kattdjuren, som lejon och tiger, men har samtidigt
det gemensamma med små kattdjur att den inte kan ryta.
I dag finns cirka 700 snöleoparder i djurparker runtom i världen.
Alla är införda i en stambok och vi hjälps åt att bevara arten.
Det är en försäkring mot total utrotning.
Snöleoparden är mest aktiv på natten och det bidrar ju till att den
blir sällan sedd.
I fångenskap har snöleoparder levt upp till 15 års ålder.
Trackback
