Reportage från kvällens vävkurs......
Jag har varit alldeles dagvill nu i påsk.
Om inte Hasse hade nämnt att det var ju vävning för mig idag, så
hade jag glömt av det.... för jag är inne på att det är söndag idag.
Men tack vare Hasse dagkoll och minne, så kom jag iväg till vävningen idag.
Några som läser min blogg, har undrat varför jag aldrig har bilder
ifrån vävningen. Så idag kom jag ihåg att ta med mig kameran.
Här har vi självaste "spindeln i nätet", våran kursledare.
Hon är jätteduktigt på det här med vävning.... allt vad det innebär.
Jag fattar inte att människan kan komma ihåg allt... för jag lovar.... det är en hel del
att hålla reda på. Jag har ju gått något år nu på vävningen... och jag kan fan i mej inte
mycket.... någon detalj på vävstolen har jag lyckats memorera, vad den heter... och
sen någon process i vävningen. Men vad fan, med fry kommer man inte långt med... hahhaha.
Det här är första momentet i att sätta fast varpen i vävstolen.
Och jag tror det heter förskedning, det dom gör här.....
Man ska i alla fall trå igenom tråd för tråd, genom gallret ( skeden ) som ni ser
på bordet. När man är två, så ger den ena tråden från den ena sidan av skeden.... och så
drar den andra igenom den, med en sort krok.... och pinnarna som är bland tråden ( varpen )
har också någon funtion, men det kommer jag inte ihåg vad det är.....
Här har dom nyss börjat med att väva en gardinlängd.
Sån har jag inte gjort.... ännu.
Det är alldeles nytt, så hon som väver där nu är först ut.
Barnbarnet är med mormor och hälsar på oss. Hon har varit med
många gånger till vävningen. Hon är så söt och lugn av sig.
Här ska det bli en sort rutmönstrad matta.
Jag har inte vävt en sån... ännu.
Här kan man väva en löpare som heter Kungen.
SÅN har jag faktiskt gjort, men min blev aldrig till en löpare.... för jag valde
att göra en mindre bit och som jag ska använda till att göra en kuddfodral.... har jag tänkt.
Ähum... det projektet ligger uppskjutet på framtiden.....
Här kan man väv en långrandig eller rutmönstrad löpare.
Jag har inte vävt en sån löpare.... ännu.
Få se om jag ska väva en sån... det är ju inte riktigt i "min stil"... just nu i alla fall.
Här väver vi en stor duk.
Den är jättefin. Meningen var att jag också skulle väva en sån.
Men eftersom den är så bred, så påfrestar denna vävningen ännu mer på axlarna
än vad det gör på någon annan vävstol.
Så jag kommer inte att utsätta mig för det.... tyvärr... för den fina dukens skull.
Det här ska bli en matta i blåa nyanser.
Det kommer även att bli ett visst mönster i mattan... pga av att varpen ( trådaran i vävstolen )
är vita och blåa. Så just en sån här matta har jag inte vävt.
Men många andra sorter.
Och här väver jag på en yllesjal.
Men jag tog ett så tokigt kort, så man ser ju bara hälften av den... på bredden.
Det är mer ränder i olika nyanser på den, i svart och grått.
Den är jättefin och lätt att väva.... för man behöver inte slå på bommen.
Sen när man har vävt klart och man får ur den ur vävstolen, så ska den ruggas upp....
så den blir så där härligt mjuk och skön.
Så nästa vinter kommer jag att ha denna på mig.
Ja, det var ett litet "reportage" ifrån vävkursen.
Jag har nämnt det förut, men jag nämner det igen.
Det är så himla kul att väva... när man ser hur något "växer" fram....
och när man hittar på "eget" mönster på något... för då har man ingen
aning om hur den färdiga produkten blir att se ut... förrens man tar ur den
från vävstolen.
Sen tycker jag att vi är ett härligt gäng på vävningen och alla är så
trevliga, glada och hjälpsamma.
Precis så som det ska vara!!!!
Om inte Hasse hade nämnt att det var ju vävning för mig idag, så
hade jag glömt av det.... för jag är inne på att det är söndag idag.
Men tack vare Hasse dagkoll och minne, så kom jag iväg till vävningen idag.
Några som läser min blogg, har undrat varför jag aldrig har bilder
ifrån vävningen. Så idag kom jag ihåg att ta med mig kameran.
Här har vi självaste "spindeln i nätet", våran kursledare.
Hon är jätteduktigt på det här med vävning.... allt vad det innebär.
Jag fattar inte att människan kan komma ihåg allt... för jag lovar.... det är en hel del
att hålla reda på. Jag har ju gått något år nu på vävningen... och jag kan fan i mej inte
mycket.... någon detalj på vävstolen har jag lyckats memorera, vad den heter... och
sen någon process i vävningen. Men vad fan, med fry kommer man inte långt med... hahhaha.
Det här är första momentet i att sätta fast varpen i vävstolen.
Och jag tror det heter förskedning, det dom gör här.....
Man ska i alla fall trå igenom tråd för tråd, genom gallret ( skeden ) som ni ser
på bordet. När man är två, så ger den ena tråden från den ena sidan av skeden.... och så
drar den andra igenom den, med en sort krok.... och pinnarna som är bland tråden ( varpen )
har också någon funtion, men det kommer jag inte ihåg vad det är.....
Här har dom nyss börjat med att väva en gardinlängd.
Sån har jag inte gjort.... ännu.
Det är alldeles nytt, så hon som väver där nu är först ut.
Barnbarnet är med mormor och hälsar på oss. Hon har varit med
många gånger till vävningen. Hon är så söt och lugn av sig.
Här ska det bli en sort rutmönstrad matta.
Jag har inte vävt en sån... ännu.
Här kan man väva en löpare som heter Kungen.
SÅN har jag faktiskt gjort, men min blev aldrig till en löpare.... för jag valde
att göra en mindre bit och som jag ska använda till att göra en kuddfodral.... har jag tänkt.
Ähum... det projektet ligger uppskjutet på framtiden.....
Här kan man väv en långrandig eller rutmönstrad löpare.
Jag har inte vävt en sån löpare.... ännu.
Få se om jag ska väva en sån... det är ju inte riktigt i "min stil"... just nu i alla fall.
Här väver vi en stor duk.
Den är jättefin. Meningen var att jag också skulle väva en sån.
Men eftersom den är så bred, så påfrestar denna vävningen ännu mer på axlarna
än vad det gör på någon annan vävstol.
Så jag kommer inte att utsätta mig för det.... tyvärr... för den fina dukens skull.
Det här ska bli en matta i blåa nyanser.
Det kommer även att bli ett visst mönster i mattan... pga av att varpen ( trådaran i vävstolen )
är vita och blåa. Så just en sån här matta har jag inte vävt.
Men många andra sorter.
Och här väver jag på en yllesjal.
Men jag tog ett så tokigt kort, så man ser ju bara hälften av den... på bredden.
Det är mer ränder i olika nyanser på den, i svart och grått.
Den är jättefin och lätt att väva.... för man behöver inte slå på bommen.
Sen när man har vävt klart och man får ur den ur vävstolen, så ska den ruggas upp....
så den blir så där härligt mjuk och skön.
Så nästa vinter kommer jag att ha denna på mig.
Ja, det var ett litet "reportage" ifrån vävkursen.
Jag har nämnt det förut, men jag nämner det igen.
Det är så himla kul att väva... när man ser hur något "växer" fram....
och när man hittar på "eget" mönster på något... för då har man ingen
aning om hur den färdiga produkten blir att se ut... förrens man tar ur den
från vävstolen.
Sen tycker jag att vi är ett härligt gäng på vävningen och alla är så
trevliga, glada och hjälpsamma.
Precis så som det ska vara!!!!
Trackback