Jaanas Gott o Blandat

Igår kväll var planerna att jag skulle åka till jobbet idag.
I morse när väckarklockan ringde, så klev jag upp och gick
ner till köket och satt mig för att röka.... som vanligt.
Men där insåg jag att jag skulle aldrig orka åka och jobba, för jag var
så himla trött. Natten har varit sömnfattig.

Har jag åkt till jobbet, så har all min energi gått åt att
försöka hålla mig vaken.... och det brukar inte vara det lättaste
och samtidigt är det väldigt påfrestande och pinsamt för en annan.
Det vet jag efter att ha försökt gjort det hundratals gånger förut.
Man sitter och jobbar och man bara glider in i ett sömnstadie.... ibland
vet jag inte ens vad jag har gjort.... har inget minne av det... men jag
vet att jag gjort något... för jag försöker hålla mig vaken genom att jobba.

Sen är det ju jobbigt när folk är så snabba att dömma saker och ting... ja, även
jag gör så ibland, tyvärr... folk tror något helt annat om situationen än vad det är....och
är det någon som mot förmodan vet hur det är, så förstår dom ändå inte situationen....
och så är det väl... det man inte har upplevt själv, det har man svårt att ta till sig och förstå.
Tyvärr... väldigt vanligt fenomen......

Lite otäckt är det... att jobba och inte ha koll på vad man gör.
Så ingen tjänar på att jag åker och jobbar i det läget... dels så är jag
ju inte riktigt arbetsför och sen är det ju inte bra för mig att pressa mig
själv att göra något annat än vad kroppen signalera.... så att säga.
Och allt har sin rot i mina utmattningsdepressioner.
Så även om man är bra från dom, så får man tydligen "men för livet" genom
dom också... ja, i alla fall jag. Hur det är med andra kan jag inte
yttra mig om. Men det är ingen ovanlig biverkning.... att man blir att tåla
mindre påfrestningar och stress......

Men jag hoppas på bättre nattsömn i natt, så att jag orkar ta mig
till jobbet i morgon i stället.