Jaanas Gott o Blandat

Det blev inget besök hos busungarna.

Utan jag och Johanna åkte ut på en fotosafari.

Vi åkte mot Björsjö. Men vi gjorde några avstickare
efter vägen, in på grusvägar för att se om det fanns något
som var fint att fota.
Och så hade vi förhoppningar om att få se en eller flera älgar
som man kunde ha lyckas fått med på ett kort.
Men nej då, dom lyste med sin frånvaro.... under
hela fotosafarin.

Väl framme i Björsjö, åkte vi mot Malingsbo.
Samma sak där. Vi gjorde några avstickare på
okända skogsvägar, för våran del.
Spännande!
För vi hade ingen aning om vart vi skulle hamna eller se.
Men tyvärr så var dom flesta vägarna tråkiga... inget
speciellt att fotografera. Några av vägarna slutade på en gård...
mitt i urskogen....enligt mig då.

Vi såg många bilar efter skogsvägarna.
Folk var säkert ute och plockade bär och svamp.
Ja, vi såg även sånna.

Efter vägen mot Malingsbo svängde vi av mot
Tolvsbo och Söderbärke.
Vi stannade till några gånger och fotade.

Det var en trevlig fotosafari vi var iväg på.
Det är ju så skönt ute.
Och i skogen luktar det ju så gott och friskt.
Sen är det alldeles tyst på "onödiga" ljud.... man
hör bara naturens ljud..... vindsus, porlande bäckar,
något knak här och där.

Det är verkligen fridfullt i skogen.




En av skogsvägarna vi åkte på var en tät gran- och lövskog.
En annan var mer glesare tallskog, där även solen lyste igenom.




Trots att det är höst, så kan man fortfarande se fina blommor ute i naturen.
















På hösten tycker jag myrarna är så fina...helst om solen lyser.
Jag gillar den gula-orange-bruna-gröna färgerna som mossen skiftar i.




Vi letade efer fina färger på lövträd, men det var glest med det.
Det flesta är bara gula.... eller gröna.
Men här hittade jag ett litet träd med mer röd-bruna-organge blad.




Bron såg inte så där jätte fin ut, så vi vågade inte gå ut på den mer än en halv meter.




Vissa av smultronbladen var röda och fina.




Vi åkte förbi kossor som var ute i hagen och betade.
Så vi stannade till och tog lite kossbilder.
Dom här kossorna brydde sig inte nå i att vi stannade till vid dom.......




Men dom här kossorna var nyfikna på oss. Dom kom närmare och närmare
mot oss och stirrade på oss och såg så fundersamma ut.......




Helst de minsta av dom, stirrade ut oss..... ja, alltså kalvarna.








På sjön vid Tolvsbo.... tror jag det var..... var jag tvungen och stanna till.
Där fanns hundratals änder. Jag tror jag aldrig har sett så många på en gång.
Här på bilden syns bara en del av dom.
Det gick inte att ta kort på alla....för dom kom simmandes från två håll.




Om ni tittar noga och har super syn, så ser ni längts bort på sjön små svarta
prickar.... det är en del av änderna.

Hur som haver, så var det häftigt att se så många simmandes änder på
ett och samma ställe.... fast ändå lite utspridda i olika glungor.