Använd DIN rösträtt idag!!!!!...........
Idag är det sista chansen att rösta på "ditt parti".
Jag hoppas att alla svenska medborgare går och röstar
idag, till riksdagsvalet i alla fall.
Det ska jag göra, för första gången i mitt liv.
Förr har jag inte fått rösta eftersom jag är finsk medborgare.
Men för ett tag sen skaffade jag mig dubbel medborgarskap.
Så nu är det fritt fram för mig att rösta i riksdagsvalet.
Förr har jag fått röstat till landsting och kommun.
Men jag har bara utnyttjat den rösträtten två gånger.
Vet du inte vad du ska rösta på eller bryr du dig inte om
vilka som sitter i riksdagen, så gå åtminstonde och rösta blankt.
Jag har hört någonstans att det ska tydligen vara bättre
att rösta blankt än att inte rösta alls.
Men syftet med det har jag glömt.......
Under slutet av 1800-talet var det fortfarande endast en liten del av
befolkningen som hade rösträtt. För rösträtt krävdes en taxerad årsinkomst av
lägst 800 riksdaler eller fast egendom med lägst 1 000 riksdalers taxeringsvärde
eller arrende av jordbruksfastighet av ett bestämt värde.
Endast män över 21 år hade rösträtt till andra kammaren och ett krav var dessutom
att skatt hade betalats under de senaste 10 åren. Endast drygt 20 % av den
vuxna manliga befolkningen hade rösträtt 1866, men på grund av ökande
inkomster, hade andelen ökat till ca 60 % 1908.
År 1918 infördes allmän och lika rösträtt i kommunala val.
Vid slutet av första världskriget beslutade riksdagen om allmän och lika
rösträtt för kvinnor och män den 24 maj 1919.
Åldersgränsen sattes till 23 år vid val till riksdagen och kommunala val.
Dessutom skulle man ha betalat kommunalskatt under ett av de tre år som föregick valet.
Man fick inte heller vara försatt i konkurs, ej vara förklarad omyndig eller få
understöd av fattigvården, eller förlorat sin rätt genom straffrätten.
År 1921 hölls de första valen till andra kammaren där kvinnor deltog.
För män kvarstod kravet på genomförd värnplikt för rösträtt till andra kammaren.
Kravet på genomförd värnplikt för rösträtt för män togs bort 1923 och 1924 hölls de första
valen till andra kammaren där kvinnor och män röstade på lika villkor.
Ordentlighetsstrecken innebar att ca 4% förlorade sin rösträtt efter 1919, fler män
än kvinnor, och fler i städerna än på landet. De flesta män föll på kravet på betald
kommunalskatt och de flesta kvinnor på att de erhöll understöd från fattigvården.
I några städer innebar reglerna att 25% av männen saknade rösträtt.
Ordentlighetsstrecken avskaffades successivt. Fängelseinterner erhöll rösträtt 1937.
1945 utsträcktes rösträtten till de som fick understöd från fattigvård (dåtidens socialbidrag)
och till dem som befann sig i personligt konkurstillstånd.
1968 fick utlandsboende svenska medborgare rösta.
1989 fick slutligen alla svenskar över 18 år rösträtt då begreppet omyndigförklaring avskaffades.
Rösträttsåldern sänktes 1945 från 23 till 21 år, 1969 från 21 till 20 år,
och 1975 till 18 år. Innan 1975 krävdes dessutom att rösträttsåldern uppnåtts
senast året innan valet.
Jag hoppas att alla svenska medborgare går och röstar
idag, till riksdagsvalet i alla fall.
Det ska jag göra, för första gången i mitt liv.
Förr har jag inte fått rösta eftersom jag är finsk medborgare.
Men för ett tag sen skaffade jag mig dubbel medborgarskap.
Så nu är det fritt fram för mig att rösta i riksdagsvalet.
Förr har jag fått röstat till landsting och kommun.
Men jag har bara utnyttjat den rösträtten två gånger.
Vet du inte vad du ska rösta på eller bryr du dig inte om
vilka som sitter i riksdagen, så gå åtminstonde och rösta blankt.
Jag har hört någonstans att det ska tydligen vara bättre
att rösta blankt än att inte rösta alls.
Men syftet med det har jag glömt.......
Under slutet av 1800-talet var det fortfarande endast en liten del av
befolkningen som hade rösträtt. För rösträtt krävdes en taxerad årsinkomst av
lägst 800 riksdaler eller fast egendom med lägst 1 000 riksdalers taxeringsvärde
eller arrende av jordbruksfastighet av ett bestämt värde.
Endast män över 21 år hade rösträtt till andra kammaren och ett krav var dessutom
att skatt hade betalats under de senaste 10 åren. Endast drygt 20 % av den
vuxna manliga befolkningen hade rösträtt 1866, men på grund av ökande
inkomster, hade andelen ökat till ca 60 % 1908.
År 1918 infördes allmän och lika rösträtt i kommunala val.
Vid slutet av första världskriget beslutade riksdagen om allmän och lika
rösträtt för kvinnor och män den 24 maj 1919.
Åldersgränsen sattes till 23 år vid val till riksdagen och kommunala val.
Dessutom skulle man ha betalat kommunalskatt under ett av de tre år som föregick valet.
Man fick inte heller vara försatt i konkurs, ej vara förklarad omyndig eller få
understöd av fattigvården, eller förlorat sin rätt genom straffrätten.
År 1921 hölls de första valen till andra kammaren där kvinnor deltog.
För män kvarstod kravet på genomförd värnplikt för rösträtt till andra kammaren.
Kravet på genomförd värnplikt för rösträtt för män togs bort 1923 och 1924 hölls de första
valen till andra kammaren där kvinnor och män röstade på lika villkor.
Ordentlighetsstrecken innebar att ca 4% förlorade sin rösträtt efter 1919, fler män
än kvinnor, och fler i städerna än på landet. De flesta män föll på kravet på betald
kommunalskatt och de flesta kvinnor på att de erhöll understöd från fattigvården.
I några städer innebar reglerna att 25% av männen saknade rösträtt.
Ordentlighetsstrecken avskaffades successivt. Fängelseinterner erhöll rösträtt 1937.
1945 utsträcktes rösträtten till de som fick understöd från fattigvård (dåtidens socialbidrag)
och till dem som befann sig i personligt konkurstillstånd.
1968 fick utlandsboende svenska medborgare rösta.
1989 fick slutligen alla svenskar över 18 år rösträtt då begreppet omyndigförklaring avskaffades.
Rösträttsåldern sänktes 1945 från 23 till 21 år, 1969 från 21 till 20 år,
och 1975 till 18 år. Innan 1975 krävdes dessutom att rösträttsåldern uppnåtts
senast året innan valet.
Trackback
