Lååångt inlägg om våran Hedemora-turné.......
Den här veckan har kidsen påsklov.
På jobbet kom jag på, efter lunchen, att jag skulle nog
sluta tidigare idag (läs igår).
Dels hade vi ju toppenväder, och sen så var ju alla hemma, och
då kunde vi ju hitta på något att göra, tillsammans.
Så strax före kl. 13.30 var jag hemma.
Mattias hade en hög med kompisar här hemma, så då
visste jag att det skulle bli en kamp om att få med honom på någonting.
Så för att göra saken "smärtfri", valde Hasse att stanna hemma.... fast jag
tror att han VILLE vara hemma.
Så då blev det jag och Johanna som skulle hitta på något att göra.
Vi åkte på en fotosafari till Hedemora.
Varken jag eller Johanna har varit dit förut....bara åkt förbi.
Både jag och Johanna blev överraskade över hur stort Hedemora var.
Vi båda trodde att det kanske var lika stort/litet som Säter...typ.
Vi parkerade bilen på en större parkering.... och där brevid fanns dessa "affärer"
Erikshjälpens Seconhandbutik och Loppiset Myran.
Men dom inte öppet idag (läs igår)...suck. Båda affärerna hade öppet på
onsdagar och lördagar.
Vi såg även en Röda Korsets Secondhandbutik, men vi var inte ens dit och
tittade om det var öppet ....för vi antog att även den hade samma tider
som de andra butikerna.
Hur som haver, så kommer jag att åka till Hedemora igen.
Och då blir det på en onsdag eller lördag!
Hedemoras Turistbyrå har en sån här fin fasad på huset.
Som sagt, varken jag eller Johanna har varit till Hedemora förut, så vi
visste inte nå vart vi skulle gå.
Men vi började att knalla runt i den delen av Hedemora, i centrum, som hade
lite äldre hus.
Har det inte varit för alla moderna vägskyltar och bilar som åkte eller
stog på gatorna, så har man nästan kunnat tro att man hade hamnat
bakåt i tiden......
Vet inte nå vad det här var för ett hus, som hade ett eget klocktorn?
Ovanför dörren, på det här huset, stog det Stadshotell.
När vi strosade fram på denna gata, så fick vi syn på en butik (i det
vänstra huset på bilden).
Namnet var "lite" vilseledande, för i skyltfönstrerna såg vi ju även annat fint....som
ej hade något med kaminer och sånt att göra med.
Så vi klev in i affären och fick bl a syn på detta:
"Uggle-tokiga" Johanna lyckades väl hitta ugglor åt sig själv.
Denna gång blev det gröna och rosa uggle-krokar.
Efter lite shopping, fortsatte vi att strosa runt och jag tog kort på omgivningen.
När vi gick runt och tittade på den "gamla" delen av Hedemora (som jag
kallar det för, i alla fall), så kunde det helt plötsligt dyka upp en modernare
variant av hus/bygge, bland de äldre husen.
Som här tex, så står det helt plötsligt en ful gul tegelkåk från 70-talet?
På den ena väggen fanns det smidessiffror med årtalet 1915 på.
Jag/vi funderade ett tag på vad det kunde vara för en byggnad?
Men vi kom inte på det....för när vi gick förbi huset och sen tittade på baksidan...så
såg vi stora smidesbokstäver som bildade ordet "Läroverket".
Äldre hus har så fina dörrar/portar och fönsterfoder....tycker jag.
Hedemora kyrka.
Kyrkans äldsta delar är från 1300-talet, men vissa detaljer är så gamla som
från 1100-talet, bl.a. en port och ett triumfkrucifix.
Dessa härstammar från det gamla kapellet som man tror låg uppe på åsen.
Kyrktornet med tillhörande vapenhus byggdes år 1523.
År 1621 kröntes tornet av en hög spira, som 1773, efter att blixten slagit ner två
gånger i kyrkan, byttes ut mot den nuvarande lanterninen.
Mittskeppets tak har tre stycken kryssvalv från slutet av 1400-talet vilka är utformade
som människor med armar som håller upp taket, s.k.gubbvalv.
Vet ej om vi såg allt av den "gamla delen av Hedemora", men till sist
bestämde vi oss för att gå mot själva "streetan" och kolla runt där.
Det var så varmt och hett ute på gatorna, så vi blev törstiga och började
leta efter något ställe där man kunde köpa något drickbart.
Vi gick till första, bästa ställe där dom kunde tänkas ha något drickbart.
Så då gick vi in i "Centrumgallerian", och där fanns ett cafe...och även ett
systembolag (med tanke på drickbart).
Vi valde cafét och köpte oss en varsin kall cola och en varsin bit morotskaka.
Sen satt vi där och njöt av "det goda" och av den svala luften som fanns där inne.
Så småningom fortsatte vi våran "upptäcktsfärd" efter "streetan".
Vi hann inte långt, förrens jag såg den här äldre "charmiga" kondisskylten.
Så av nyfikenhet gick vi in där och kollade... och då fick vi syn på
en jättegod räkmacka och vi blev sugna på en sån.
Men det fanns bara en, så jag frågade om dom kunde göra en till.
Jadå, det kunde dom... men dom hade slut på thekakor....så då undrade
dom om det gick lika bra med en grov chiabatta.... och det gjorde det.
Johanna ville ha thekakan, så då fick jag chiabattan.
Den var god, men jag föredrar nog en räkmacka på det "klassiska" viset.
På en thekaka!
När vi skulle åka hemåt igen, så bestämde vi att vi skulle åka via
Vikmanshyttan.... kolla in det stället....när vi ändå var så nära.
Men när vi väl kom fram till Vikmanshyttan, så svängde vi bara av vägen, vid
en affär....och snurrade runt lite där....men såg inget intressant.
Så då åkte vi ner på den stora vägen igen och fortsatte på den framåt.. för
att se vart vi hamnade.
Vi åkte inte så långt på den vägen, förrens den helt plötsligt blev till en skogsväg.
Från asfalt till en grusväg....bara så där?
Ja, ja...tänkte vi...spännande att se vart vi hamnar.
Men efter ett tag var det inte lika spännande mer.
För vägen var verkligen en kringeli-krok-väg, och guppig och hålig var den med.
Så medelhastigheten låg på 30 km/h.
Och det var rena skogen vi åkte igenom. Någon gång kom vi till något
pyttelitet ställe med några enstaka hus.
Till slut kom vi alla fall fram till en vägskylt som talade om att det var
27 km till Söderbärke.
Ja, då visste vi i alla fall vart vi var på väg.
Efter mer än halva sträckan, började jag känna igen mig.
Då insåg jag att vägen vi åkte på var även samma väg som man åker på
när man ska till en kompis sommarstuga.
Men jag har aldrig åkt längre än till deras sommarstuga och aldrig tänkt
på vart vägen forsätter till.
Men nu vet jag!
Till slut kom vi alla fall till en korsning, mitt i skogen, och som hade
diverse skyltar med ortsnamn på.
Gissa om vi började längta till en jämn och slät asfaltsväg, vid det här laget?
Både jag och Johanna hade fått nog av skog och skogsvägar....för ett
bra tag framöver....tror jag i alla fall.
Borta bra, men hemma BÄST!!!
På jobbet kom jag på, efter lunchen, att jag skulle nog
sluta tidigare idag (läs igår).
Dels hade vi ju toppenväder, och sen så var ju alla hemma, och
då kunde vi ju hitta på något att göra, tillsammans.
Så strax före kl. 13.30 var jag hemma.
Mattias hade en hög med kompisar här hemma, så då
visste jag att det skulle bli en kamp om att få med honom på någonting.
Så för att göra saken "smärtfri", valde Hasse att stanna hemma.... fast jag
tror att han VILLE vara hemma.
Så då blev det jag och Johanna som skulle hitta på något att göra.
Vi åkte på en fotosafari till Hedemora.
Varken jag eller Johanna har varit dit förut....bara åkt förbi.
Både jag och Johanna blev överraskade över hur stort Hedemora var.
Vi båda trodde att det kanske var lika stort/litet som Säter...typ.
Vi parkerade bilen på en större parkering.... och där brevid fanns dessa "affärer"
Erikshjälpens Seconhandbutik och Loppiset Myran.
Men dom inte öppet idag (läs igår)...suck. Båda affärerna hade öppet på
onsdagar och lördagar.
Vi såg även en Röda Korsets Secondhandbutik, men vi var inte ens dit och
tittade om det var öppet ....för vi antog att även den hade samma tider
som de andra butikerna.
Hur som haver, så kommer jag att åka till Hedemora igen.
Och då blir det på en onsdag eller lördag!
Hedemoras Turistbyrå har en sån här fin fasad på huset.
Som sagt, varken jag eller Johanna har varit till Hedemora förut, så vi
visste inte nå vart vi skulle gå.
Men vi började att knalla runt i den delen av Hedemora, i centrum, som hade
lite äldre hus.
Har det inte varit för alla moderna vägskyltar och bilar som åkte eller
stog på gatorna, så har man nästan kunnat tro att man hade hamnat
bakåt i tiden......
Vet inte nå vad det här var för ett hus, som hade ett eget klocktorn?
Ovanför dörren, på det här huset, stog det Stadshotell.
När vi strosade fram på denna gata, så fick vi syn på en butik (i det
vänstra huset på bilden).
Namnet var "lite" vilseledande, för i skyltfönstrerna såg vi ju även annat fint....som
ej hade något med kaminer och sånt att göra med.
Så vi klev in i affären och fick bl a syn på detta:
"Uggle-tokiga" Johanna lyckades väl hitta ugglor åt sig själv.
Denna gång blev det gröna och rosa uggle-krokar.
Efter lite shopping, fortsatte vi att strosa runt och jag tog kort på omgivningen.
När vi gick runt och tittade på den "gamla" delen av Hedemora (som jag
kallar det för, i alla fall), så kunde det helt plötsligt dyka upp en modernare
variant av hus/bygge, bland de äldre husen.
Som här tex, så står det helt plötsligt en ful gul tegelkåk från 70-talet?
På den ena väggen fanns det smidessiffror med årtalet 1915 på.
Jag/vi funderade ett tag på vad det kunde vara för en byggnad?
Men vi kom inte på det....för när vi gick förbi huset och sen tittade på baksidan...så
såg vi stora smidesbokstäver som bildade ordet "Läroverket".
Äldre hus har så fina dörrar/portar och fönsterfoder....tycker jag.
Hedemora kyrka.
Kyrkans äldsta delar är från 1300-talet, men vissa detaljer är så gamla som
från 1100-talet, bl.a. en port och ett triumfkrucifix.
Dessa härstammar från det gamla kapellet som man tror låg uppe på åsen.
Kyrktornet med tillhörande vapenhus byggdes år 1523.
År 1621 kröntes tornet av en hög spira, som 1773, efter att blixten slagit ner två
gånger i kyrkan, byttes ut mot den nuvarande lanterninen.
Mittskeppets tak har tre stycken kryssvalv från slutet av 1400-talet vilka är utformade
som människor med armar som håller upp taket, s.k.gubbvalv.
Vet ej om vi såg allt av den "gamla delen av Hedemora", men till sist
bestämde vi oss för att gå mot själva "streetan" och kolla runt där.
Det var så varmt och hett ute på gatorna, så vi blev törstiga och började
leta efter något ställe där man kunde köpa något drickbart.
Vi gick till första, bästa ställe där dom kunde tänkas ha något drickbart.
Så då gick vi in i "Centrumgallerian", och där fanns ett cafe...och även ett
systembolag (med tanke på drickbart).
Vi valde cafét och köpte oss en varsin kall cola och en varsin bit morotskaka.
Sen satt vi där och njöt av "det goda" och av den svala luften som fanns där inne.
Så småningom fortsatte vi våran "upptäcktsfärd" efter "streetan".
Vi hann inte långt, förrens jag såg den här äldre "charmiga" kondisskylten.
Så av nyfikenhet gick vi in där och kollade... och då fick vi syn på
en jättegod räkmacka och vi blev sugna på en sån.
Men det fanns bara en, så jag frågade om dom kunde göra en till.
Jadå, det kunde dom... men dom hade slut på thekakor....så då undrade
dom om det gick lika bra med en grov chiabatta.... och det gjorde det.
Johanna ville ha thekakan, så då fick jag chiabattan.
Den var god, men jag föredrar nog en räkmacka på det "klassiska" viset.
På en thekaka!
När vi skulle åka hemåt igen, så bestämde vi att vi skulle åka via
Vikmanshyttan.... kolla in det stället....när vi ändå var så nära.
Men när vi väl kom fram till Vikmanshyttan, så svängde vi bara av vägen, vid
en affär....och snurrade runt lite där....men såg inget intressant.
Så då åkte vi ner på den stora vägen igen och fortsatte på den framåt.. för
att se vart vi hamnade.
Vi åkte inte så långt på den vägen, förrens den helt plötsligt blev till en skogsväg.
Från asfalt till en grusväg....bara så där?
Ja, ja...tänkte vi...spännande att se vart vi hamnar.
Men efter ett tag var det inte lika spännande mer.
För vägen var verkligen en kringeli-krok-väg, och guppig och hålig var den med.
Så medelhastigheten låg på 30 km/h.
Och det var rena skogen vi åkte igenom. Någon gång kom vi till något
pyttelitet ställe med några enstaka hus.
Till slut kom vi alla fall fram till en vägskylt som talade om att det var
27 km till Söderbärke.
Ja, då visste vi i alla fall vart vi var på väg.
Efter mer än halva sträckan, började jag känna igen mig.
Då insåg jag att vägen vi åkte på var även samma väg som man åker på
när man ska till en kompis sommarstuga.
Men jag har aldrig åkt längre än till deras sommarstuga och aldrig tänkt
på vart vägen forsätter till.
Men nu vet jag!
Till slut kom vi alla fall till en korsning, mitt i skogen, och som hade
diverse skyltar med ortsnamn på.
Gissa om vi började längta till en jämn och slät asfaltsväg, vid det här laget?
Både jag och Johanna hade fått nog av skog och skogsvägar....för ett
bra tag framöver....tror jag i alla fall.
Borta bra, men hemma BÄST!!!
Trackback
