Jaanas Gott o Blandat

Strömsholms slott ligger i Strömsholm 2 mil sydväst om Västerås i Hallstahammar kommun i Västmanland. Slottet ägs och förvaltas av svenska staten, och ingår i den kungliga dispositionsrätten.
Anläggningen ingår i Ekomuseum Bergslagen.





Gustav Vasa som varit på platsen redan 1547 - hade upptäckt vilket utmärkt läge det var att
uppföra en fästning på. Åtta år senare startade bygget vid Mölnetorp som det då kallades,
där han uppförde en borg, cirka 30 meter lång och 17 meter bred.
1556 döpte han om Mölnetorp till Strömsholm.
Under Gustavs tid uppfördes troligen också en borgarstuga, brygghus och en skrivarstuga.




Sex år efter att han avlidit övertog hans änka, Katarina Stenbock, gården (1566).
Hon överlevde Gustav Vasa med 61 år och vistades i stort sett resten av sitt liv på
Strömsholm - där hon även dog år 1621.













Maria Eleonora, Gustav II Adolfs hustru, fick 1620 kungsgården med mera i förläning,
men hon tycks inte ha bott där så mycket.
Dock flyttade Gustav II Adolf sin stallstat till Strömsholm som därmed blev det första stuteriet i Sverige.

Efter att Maria Eleonora flytt landet i juli 1640 drogs slottet in till kronan.













1654 övertog Karl X Gustav Strömsholm som året därpå gav det till sin hustru
Hedvig Eleonora i bröllopsgåva. Efter att hon blivit änka (1660) gav hon
Nicodemus Tessin d.ä. i uppdrag att uppföra ett nytt modernt slott.
1668 var ritningarna till det nya slottet klara och året därpå revs Gustav Vasas gamla slott
varefter det nya började uppföras. Hösten 1672 stod slottet under tak men själva yttertrappan
blev inte klar förrän nio år senare (1681).
I samband med uppförandet anlades broar och de tre holmarna gjordes om till en
regelbunden holme. Samtidigt uppfördes även ett tjugotal ekonomibyggnader samt
grundades början till en parkanläggning.





1680 firade Karl XI och Ulrika Eleonora sin smekmånad på Strömsholm.
De kom senare att tillbringa mycket tid på slottet, mycket för att det fanns ett stuteri på gården,
som uppförts redan på Vasatiden, och som uppskattades stort av den hästintresserade Karl XI.









Inför drottning Ulrika Eleonora och Fredrik I besök på Strömsholm 1732 hade
Carl Hårleman fått i uppdrag att rusta upp slottet som vid den här tiden började bli lite slitet.
Efter Hårlemans ritningar lät Ulrika Eleonora uppföra slottskapellet 1735-1741, som hon sedan
skänkte en hel uppsättning kyrksilver till.













Efter att Ulrika Eleonora avlidit 1741 tycks inredningsarbetet ha stannat upp, fram till år 1766
då ständerna överlämnade slottet som bröllopspresent till Sofia Magdalena, som då gift sig med Gustav III.

Gustav III och Sofia Magdalena besökte årligen Strömsholm men det uppges att Gustav inte trivdes där.
Efter Gustav III:s död 1792 hade Sofia Magdalena Strömsholm som änkesäte men bytte
1808 ut det mot Ulriksdal istället.





Första hälften av 1800-talet beboddes slottet tidvis av den kungliga familjen,
men parken och närbelägna byggnader var vid den här tiden ganska förfallna.
Mellan åren 1864-1867 byggdes två stora stallbyggnader en bit ifrån slottet och 1866
beslöt riksdagen att det skulle inrättas en militär ridskola på Strömsholm, vilket i
första hand skulle vara för kavalleriets officerare. Arméns rid- och körskola öppnades 1868.
Ridskolan fick även tillgång till slottet där de fick använda några rum i nedervåningen samt övervåningen
som användes till sovrum, mässlokal samt gymnastiksal.
Den kungliga våningen var dock helt avstängd för ridskolans folk.

1956 lades stuteriet ned och tolv år senare, år 1968 och hundra år efter att den
inrättats – lades Arméns ridskola ned.
Strömsholm ägs idag av staten och är öppen för allmänheten på sommaren.