Gripsholms slott.......
Omslutet av Mälarens vatten höjer sig Gripsholms slottstorn över småstadsidyllen Mariefred.
Gripsholms slott har fått sitt namn efter en av den svenska medeltidens stora personligheter,
Bo Jonsson Grip, som under senare hälften av 1300-talet uppförde den första borgen.
Borgen skänktes under sen medeltid till ett kartusianer – kloster som grundats i
Pacis Mariae – Mariefred.
Vid reformationen drogs klostret in till staten och 1537 började slottet uppföras under ledning
av byggmästare Henrik von Köllen.
Slottet byggdes på Gustav Vasas initiativ och utgjorde en del av ett nytt nationellt försvarssystem.
Samtidigt uppfördes slottet som en representativ bostad för renässansfursten Gustav Vasa.
Som försvarsborg var slottet redan från början omodernt och användes aldrig för
det tänkta ändamålet.
Efter Gustav Vasas död 1560 började slottet förfalla, men Erik XIV lät slutföra byggandet
av förborgen, och han satte även 1563–1567 sin bror Johan III och hans fru Katarina Jagellonica
i fängelse här, varför deras första barn, Isabella och Sigismund föddes här.
År 1571 lät istället kung Johan III fängsla sin bror Erik XIV, här, (med familj) tills Erik
13 juni 1573 flyttades av hertig Karl, officiellt på grund av reparation av taket på slottet.
Sannolikt hölls Erik fången i samma rum som använts för Johan, och att han suttit i det lilla rummet i fängelsetornet "konung Eriks kammare" är inte sannolikt.
Slottet har sedan dess genomgått betydande förändringar.
Den första förändringen genomfördes redan i slutet av 1500-talet av Gustav Vasas
son hertig Karl (Karl IX).
Gripsholm ingick 1654-1715 i Hedvig Eleonoras livgeding.
Hedvig Eleonora, som ofta bodde där innan hon blev änka, genomförde stora förändringar: hon lät
uppföra den sk Drottningflygeln 1691, och ersatte 1708 tegeltaket med ett koppartak.
En ny glansperiod upplevde slottet under Gustav III:s tid i slutet av 1700-talet.
Då inreddes den mycket exklusiva slottsteatern i ett av slottets runda renässanstorn.
Teatern är en av Europas mest välbevarade 1700-talsteatrar.
Då skapades också Gustav III:s Runda salong som blev en motsvarighet till Gustav Vasas Rikssal.
Den senaste omfattande restaureringen skedde under Oskar II:s tid på 1890-talet,
av Fredrik Liljekvist, som sökte att ta bort alla förändringar sedan år 1600.
Det förhindrade dock inte att Lilljekvist själv lade till nya tillbyggnader: Den kanske mest
omfattande förändringen var en helt ny tredje våning.
På inre borggården togs det tegelmålade putset bort och ersattes med ny renässansdekor,
fönstren gjordes mindre och ett burspråk byggdes till.
På den yttre borggården står de båda kanonerna Galten och Suggan som göts i slutet
av 1500-talet och som tagits som krigsbyten från Ryssland.
Kanonerna har funnits på slottet sedan 1623.
Griptornet - Ägnat huvudsakligen för försvar, varje av de fem våningarna har varit
generöst försedd med kanoner.
Samtliga våningar har en lodrät passage för transport av förnödenheter eller kanonkulor.
Tornet har också använts som fängelse.
Vasatornet - Varje våning har bara ett rum.
På första våningen ligger förråd, andra våningen inhyser Gustav Vasas säng från gården Räfsnäs.
På tredje våningen ligger Gustav III:s divan.
På 1700-talet hade Kungen flera divaner i rummet, därav namnet.
Teatertornet - Kallas också kyrktornet, och är slottets största rondell.
Kombinerat försvars- och bostadstorn, och under Karl IX också slottskyrka.
En teater konstruerades här av Gustav III.
Fängelsetornet - Enligt traditionen fängelse för Johan III (1563–1567),Erik XIV och
Gustav IV Adolf, med familjer.
Gripsholms slott inrymmer Statens porträttsamling (grundad 1822) med över 4 000 verk,
där du kan följa porträttkonstens förändringar från 1500-talet och fram till nutid.
Nationalmuseum ansvarar sedan 1860-talet för porträttsamlingen.
Hertig Karls kammare
På 1570-talet inreddes rummet som sängkammare åt hertig Karl.
På 1570-talet inreddes rummet som sängkammare åt hertig Karl.
Det är bevarat i nästan orört skick med en dekorativt bemålad träpanel, det välvda taket är
utsmyckat med målade blomsterrankor, sängen är inbyggd i en nisch och bänkarna väggfasta.
Prinsessans sängkammare
Prinsessvåningens fyra rum inreddes i början av 1780-talet för Gustav III:s yngre syster Sofia Albertina.
Prinsessvåningens fyra rum inreddes i början av 1780-talet för Gustav III:s yngre syster Sofia Albertina.
I slutet av 1600-talet beboddes våningen av dåvarande kronprinsen, senare kung Karl XII.
Inredningen i sängkammaren är så gott som orörd sedan 1782.
De målade kinesiska sidentapeterna är dock kraftigt blekta.
Sängförhängena har bytts ut, senast på 1890-talet. Byrån är tillverkad cirka 1780 av Jonas Hultsten.
På prinsessans tid hängde inga tavlor på väggarna, men idag finns här exempel på vävda porträtt,
utförda med oljemålningar som förebild.
Furstinnan Marias sängkammare
I samband med att kung Oskar II lät genomföra en restaurering på 1890-talet uppkallades
I samband med att kung Oskar II lät genomföra en restaurering på 1890-talet uppkallades
rummet efter Karl IX:s första gemål Maria av Pfalz.
Salen försågs då med dekorativa målningar, inspirerade av de få 1500-talsfragment som tagits fram.
Fönstren minskades efter att ha förstorats under Gustaf III:s tid.
Tak och dörrar från Vasatiden hämtades från Tynnelsö hus.
Under Gustav III:s tid bodde hans bror Karl med hustru Hedvig Elisabet Charlotta i denna våning.
De hade var sin svit; hertiginnan med utsikt mot parken, hertigen mot borggården.
Teaterscenen
Gustav III var mycket teaterintresserad.
Gustav III var mycket teaterintresserad.
Därför ansåg han att det var nödvändigt att inrätta en komplett utrustad slottsteater
för sina och hovets jämförelsevis korta sejourer på Gripsholm.
Arkitekten Erik Palmstedt fick uppdraget att rita den nya teatern.
Den är belägen i ett av slottets torn och har en för den tidens krav fullt utrustad och funktionsduglig scen.
Såväl maskineri som kulisser är bevarade.
Åskådarutrymmet är ett mästerverk inom nyklassicismens inredningskonst.
Vita salongen, eller Gustav III:s salong.
Kommentarer
Trackback
