Jag och min älskling.......
I morse när jag åkte till jobbet var det kallt.
Termometern visade på -21 grader.
Men eftersom solen redan visade sig från sin bästa sida, på morgonen, så fanns det
goda förhoppningar om att temperaturen skulle stiga för varje timme.
Och det har den gjort!
Snöhögarna krymper för var dag som solen är framme.
Denna snöhög finns vid jobbet....kanske inte så vacker med sin lortiga färg....men
jag tyckte istapparna var så fina....som hängde lite här och där.
När jag kom hem från jobbet fick jag mig en trevlig och glad överraskning.
Hasse som är ledig idag hade städat lite och gjort jättegod mat som bara stog uppdukad
och väntade på mig.
Efter maten undrade Hasse om vi skulle åka ut på isen och njuta av det vackra vädret.
Och det gjorde vi!
Även om jag var liiiite skeptiskt till att åka ut med bilen på isen......
Vårat "favvo-ställe" på Ulvön var upptagen, så vi åkte vidare en bit och hamnade
här istället.....någonstans efter ön Nyckelön.
Åh, det var så härligt att sitta där ute på isen och lapa i sig av den värmande solen.
Och för det mesta så var det lugnt och stilla där ute.....ibland kom någon bil åkandes
förbi vid den plogade "vägen"......en cyklist såg vi också.....och två par som var ute och
promenerade med sina hundar.
Ibland hördes det lite sus från vinden.....lite fågelkvitter hörde vi inne i skogen.....
ibland hörde vi tåg- och biltrafik ifrån fjärran.....
Däremot hördes ett dovt "dunkande" ljud ofta.....ja, som om någon spelade hög musik
med mycket bas.....som hörs från ett hus eller en bil.....
Det var isen som "dunkade"....och när en bil åkte förbi var det rena orkestern av
"dunkande" ljud i isen.....huvva.....det låter ju "så illa".....och det känns lite obehagligt.
Kaffe och bullar hade vi med oss.....och det smakade underbart.
Vi var ute i två timmar, sen blev jag toanödig och jag ville INTE kissa ute i naturen.
Så då åkte vi hem. Och tur var nog det.
För jag började känna att det stramade lite i huden på ansiktet.....och det hettar
fortfarande lite på vissa ställen i ansiktet.
Även Hasse kände av lite stramningar i ansiktet.
Det var i alla fall underbart, skönt och härligt att sitta där ute på sjön och
lyssna till tystnaden.....njuta av solen och den friska luften.....fika.....och bara
vara tillsammans med min älskling.
Kommentarer
Trackback
