Tureholms slott.........
Tureholms slott ligger i Trosa kommun, i Södermanland.
Det ursprungliga slottet som låg på platsen har anor tillbaka till 1300-talet
och hette på den tiden Gäddeholm.
Många "kända" historiska personer har genom århundradena ägt och bott på
Gäddeholm som senare döptes om till Tureholm.
Den äldsta kända ägaren var Niklis Gädda, vars son Karl Niklisson,
var häradshövding i Hölebo och omtalas 1419-1450.
Tureholm skyddas som byggnadsminne sedan 1987.
På 1640-talet uppförde Sten Nilsson Bielke ett stort pampigt slott i tre våningar.
År 1719 brändes det emellertid ner av ryssarna som härjade längs Sveriges kuster under det
Gäddeholm stod därefter i flera år som en ruin med svärtade murar.
Inte förrän en ny arvtagare, Thure Gabriel Bielke, blev ägare började man återuppbygga slottet.
Slottet återuppbyggdes efter ritningar av Carl Hårleman med ursprungsbyggnaden som förebild,
eftersom en del bärande väggar kunde återanvändas.
Arbetet med att uppföra det nya slottet pågick från 1728 till 1740-talet, och 1761 döptes slottet
om till Thureholm, efter sin byggherres förnamn.
Thure Bielke dog två år senare och hans son Nils Adam Bielke ärvde Tureholm,
som sedan gick i arv inom släkten Bielke fram till 1915 då ryttmästare Thure Bielke sålde godset
till vice häradshövding Knut Tillberg - som emellertid redan året därpå sålde
tillbaka det till Thure Bielke.
Fem år senare, 1921, sålde Bielke i sin tur slottet till generalkonsul Mauritz Herman Gullberg,
som 1935 sålde vidare till släkten Bonde, som än idag äger Tureholm.
Familjen Bonde bor inte i själva huvudbyggnaden utan i flyglarna.
Slottet används till olika ändamål, bland annat har de guidade visningar för allmänheten.
Huvudbyggnaden med sina 17 rum är numer helt och hållet ett museum: golv, paneler,
dörrar, handtag, tapeter, väggmålningar och mängder av detaljer har inte förändrats sedan 1730-talet. Inventarierna är däremot av yngre slag eftersom nästan allt på Tureholm avyttrades
1914då släkten Bielke sålde ut.
Till exempel hamnade den kända Bielkesängen, en gåva från Ludvig XIV (efter slaget vid Lund),
då på Nationalmuseum.
I slottet finns ett stort bibliotek och en mängd porträtt av medlemmar i släkten Bielke.
Det har också funnits en stor samling av krigsminnen ända från slutet av 1500-talet som
sedan 1916 finns i livrustkammaren under kungliga slottet i Stockholm.
"Gobelängrummet" år 1900
"Gobelängrummet" år 2012.
"Ovalen" i Stadshuset med gobelängerna.
År 1914 såldes fem stora, franska gobelänger från 1690-talet till Stockholms stadshus.
I bottenvåningen märks det stora kinainspirerade köket med färgsättning i blå kulörer.
Flygande fåglar, slingrande blommor och kineser med koppar fyllda av rykande hett te i händerna.
Motiven pryder väggarna inne i köket.
Motiven pryder väggarna inne i köket.
År 1746 blev porslinsköket färdigt. Det var det sista rummet som färdigställdes i slottet.
Det blåvita kinesiska porslinet, som var så populärt i högreståndskretsar vid tiden
då köket blev till, inspirerade målaren Engelcrona till målningen, som utfördes
i linoljefärg och äggoljetempera.
Men det var inte bara målningen som anpassades efter porslinet.
Hela väggarna dekorerades med porslin och, utöver de väggfasta tallrikshyllorna, finns
mängder av konsoler anpassade för varje kopp och skål.
Inte särskilt funktionellt kan tyckas, men så var inte heller det här köket tänkt för några långkok.
De gjordes i ett annat kök i ena flygeln.
I dag är porslinsköket ett unikt tidsdokument eftersom det är så välbevarat.
Många liknande inredningar försvann när det ostindiska porslinet blev omodernt i slutet av 1800-talet.
Egentligen var porslinet aldrig tänkt att användas mer än möjligen vid festliga tillfällen.
Egentligen var porslinet aldrig tänkt att användas mer än möjligen vid festliga tillfällen.
Det var en dekoration.
I dag finns dock inte mycket av porslinet kvar på Tureholms slott.
En del av samlingen, som under en tid uppgick till 600 delar, återfinns numera på
Skogaholms herrgård på Skansen.
Karl XI och Karl XII
På övre våningsplanet ligger "Kungssalen" med målningar förställande många svenska regenter.
På övervåningen ligger det så kallade "Papegojrummet" som har sitt namn efter
papegojamotiv över dörrarna.
En stor väggmålning illustrerar "Pekings förbjudna stad" (eller så som konstnären föreställde sig det).
"Gula salongen"
Matsalen
"Röda rummet"
Entre hallen
Trackback
