Utflykt till Hallstahammar och slussarna.......
På hemvägen från Strömholms slott blev det ett litet spontan besök
i Hallstahammar för att titta på slussarna.....
Och vi hade tur, för dom höll på att slussa vid ett ställe.
Så vi stannade till där och tittade.... och jag fick gå runt och fotografera lite....
Där vid slussen tog vi en fikapaus.....med våran medhavda smörgåsar och kaffe.
Åh, vad gott det smakade med kaffet!
Medans vi satt där och njöt av matsäcken, blev himlen lite väl mörk och såg
lite hotfull ut.
Men så gjorde det vi flera tillfällen där vi var, men vi hade faktiskt turen med oss....
vi slapp både regn och åska....puuuh.
När vi fikat färdigt åkte vi till fler slussar för att titta hur fint det var efter kanalen.....
och då fick vi se ännu en slussning.....som jag bara var tvungen att föreviga med
en massa bilder......
När slussvaktaren släppte ut vatten var det några killar som fick bråttom
att hoppa i vattnet och bada/leka i det strömmande vattnet.
Strömholms kanal följer Kolbäcksåns vattensystem och passerar genom historiska bruksbygder.
Den 11 mil långa farleden passerar 14 sjöar, från Barken i norr till Mälaren i söder.
Sommaren 1764 reste den unge Johan Ulfström i Västmanland och Dalarna.
Under resan blev han uppmärksam på att vattendrag och sjöar hängde samma ifrån
Grangärde kyrka i Dalarna till Mälaren.
Efter att ha övertygat sig om att det var möjligt att göra en båtled längs sträckan sände
han ett brev till Kungliga Bergskollegium. I brevet som var anonymt framhåller han
möjligheten att ”… Bergslagen kunde få någon lindring för sina många kostsamma och
besvärliga foror för järn och andra varor”.
Bergskollegium granskade förslaget och tillsatte en utredning.
År 1774 fick Ulfström i uppdrag att mäta och beskriva den tilltänkta farleden.
Hans rapport kom två år senare.
Den innehöll kartor och kostnadsberäkningar till en 10,7 mil lång farled med 25 slussar,
från Norrbärke till Strömsholm.
För att samla in pengar startade man en fond. Sedan bildades Strömsholms kanals aktiebolag.
Kanalbolaget gav Johan Ulfström uppdraget att bygga kanalen.
Sommaren år 1777 påbörjades byggnadsarbetet.
Först år 1795 var kanalen klar i hela sin längd, åtskilliga år försenad.
Så var den slussningen slut.... och vi åkte och tittade på några fler slussar.....
Redan under uppbyggnadstiden, år 1787, besiktigade Gustav III kanalen.
Under sin resa på kanalen från Semla till Skantzen gav han namn åt slussarna nummer ett till sexton.
Han hoppade dock över slussarna elva och tolv då han på grund av dåligt väder passerade dem i vagn.
När kanalen var utbyggd i hela sin längd invigdes den år 1795 av landshövdingen, Friherre af Ugglas,
som då namngav de återstående slussarna.
År 1833 fanns en plan för ombyggnad, men inte förrän år 1842 var allt klart för en renovering.
Kanalen återinvigdes år 1860 av Konung Karl XV.
Ombyggnaden hade tagit arton år, krävt 1 613 462 dagsverken och
kostat 1 869 000 riksdaler banco.
Den nya kanalen var 107 kilometer lång, varav 95 kilometer på Kolbäcksån och sjöarna
och 12 kilometer på grävda sträckor.
Sänkningen var 100 meter fördelade på 26 slussar, 15 enkla, fyra dubbel- och en trippelsluss.
Slussarna var nu 20 meter långa, 5,35 meter breda och hade ett djup på 1,78 meter.
Strömsholms kanal, en gång Bergslagens livsnerv, kom att förlora allt mer i betydelse då
järnvägarna byggdes och landsvägstransporterna ökade.
Efter nedläggningshot på 1950-talet kom den dock att överleva som turistled och som ett
levande minne från Bergslagens storhetstid.
Under åren 1949-53 var trafiken minimal och slussportarna i stort behov av att bytas ut.
Kanalbolaget ansökte om att kanalen skulle avlysas som allmän farled,
det vill säga att den skulle stängas. Kostnaderna för en upprustning beräknades
till 1,3 miljoner kronor och kanalbolagets egna fonder räckte inte alls till.
Då visade det sig att kommunerna och industrierna längs kanalen var villiga att satsa
pengar för att behålla kanalen som trafikled.
Eftersom man inte räknade med någon mer nyttotrafik beslöts dock att fasta broar
med fri höjd på 2,5 meter fick byggas.
Renoveringen pågick mellan år 1962 till 1970.
Strömsholms kanal förklarades som byggnadsminne år 1990.
Under 1992 inleddes en renovering av slussarna. Vid renoveringen användes samma eller liknande
material och metoder som vid ombyggnaden på 1840- och 50-talet.
Längs hela Strömsholms kanal har, trots ombyggnader och ekonomiska problem,
trafiken pågått oavbrutet sedan den öppnade år 1795.
Hasse har ju slussat flera gånger och han säger att det är så fint och mysigt
att åka efter kanalen.
Hmmm.... kanske, kanske jag också får uppleva det någon gång....????
Efter Hallstahammar åkte vi vidare, hemåt.
Men utflykterna var inte riktigt slut ännu.... skulle det visa sig....efter vägens gång.
Det blev ännu fler spontana stopp efter vägen.....
Mer om detta i nästa inlägg.....
Kommentarer
Trackback
