Gustav III:s paviljong.....
När vi var till Haga parken i början av juli, så var ju jag och Johanna
på en guidad visning.
Guidning avsåg Gustav III:s paviljong, som låg alldeles nära och mittemot
själva Haga slott.
Guidningen var på engelska, så jag tappade fokus flera gånger... och
på så vis missade jag en hel del vad guiden berättade om slottet.
Och i det här slottet fick man fotografera om man inte använde blixt på kameran.
Faktan i detta inlägg kommer ifrån bland annat Wikipedia.... Statens
fastighetsverkets hemsida... med mera.
Byggandet av Gustav III:s paviljong påbörjades 1787 efter ritningar av Olof Tempelman och
tillkom genom en ombyggnad av egendomen Brahelunds gamla huvudbyggnad.
Bygget var ett lustslott i väntan på att det större slottet i parken skulle bli färdigt.
Kung Gustav III var mycket engagerad i byggprojektet och gjorde både egna ritningar samt
förändringar då bygget redan var igång.
Bland annat lät han förlänga de båda flyglarna med två fönsteraxlar.
Arbetet på det större slottet avbröts vid kungens död i mars 1792 och
Stora Haga slott blev aldrig färdigställt.
Endast källarvåningen kom att uppföras och är idag känd som Ruinerna på Haga.
Byggnaden har sedan restaurerats i olika omgångar. Bland annat av Oskar I på 1840-talet.
Under ledning av slottsarkitekten Ragnar Hjorth återställdes interiören 1937-46 med ledning
av spår i byggnaden och genom fyndet av Masreliez hoprullade originalkartonger till
rumsdekorerna som återfanns på gamla Konstfacksskolans vind.
Både våningsindelning, planlösning och interiör från 1790-talet kunde återskapas.
Det var förövrigt från den här paviljongen som Gustav III begav sig till maskeradbalen på
Operan där han blev skjuten i mars 1792.
Den nuvarande huvudentrén mot norr begagnades troligen inte av kungen
eller dennes gäster.
Medaljong som väggprydnad vid portalen vid huvudentrén.
Ytterdörren vid huvudentrén och dörren in i själva slottet och matsalen.
Paviljongens invändiga dekor liksom en stor del av möblerna skapades av
inredningsarkitekten Louis Masreliez.
Inredningarna var också enligt senaste franskt mode i den s k pompejanska stilen.
På 1840-talet genomgick paviljongen en in- och utvändig modenisering.
Matsalen förändrades kraftigt under Oskar I:s tid.
Den fuktskadade matsalen fick vid detta tillfälle en pompejansk dekormålning av F Hagedon.
Men matsalen kunde återskapas i en förenklad rekonstruktion på 1930-talet av Ragnar Hjorth
som valde att återskapa Gustav III:s matsal och avlägsna därvid Hagedons måleri.
I mittensektionen ligger den Stora salongen med sin ursprungliga utsmyckning bevarad.
Eftersom väggfälten aldrig blivit övermålade räckte det med att tvätta bort en gulnad fernissa.
Spis i porfyr och pompejanskt färgrika väggmålningar med motiv som kretsar kring Apollo som
var kung Gustavs antika förebild.
Rummet anses idag som en av paviljongens vackraste.
Stora salongens möblering är en senare rekonstruktion.
Ursprungligen täcktes golvet av en heltäckande matta "av rosig manchester med bård",
idag finns här ett rödbrun målat trägolv.
Det Blå förmakets blå och gula sidensarge som syntes i arkivmaterial kunde däremot inte
återskapas och inga fragment hittades.
I rummet finns idag en sidentapet av samma typ som i sängkammaren men som historiskt
aldrig har funnits i rummet.
Det största rummet i flygelbyggnaden mot syd kallas Spegelsalongen.
Med sina höga fönster åt tre håll ger den en imponerande utsikt över parken och en
inre del av Brunnsviken.
Den fönsterlösa väggen är klädd med speglar, så att både salen och parklandskapet
utanför fördubblas för ögat.
Speglarna specialbeställdes från Frankrike, och lär ha kostat lika mycket som
resten av bygget tillsammans.
I samband med att sandstenskolonnerna byttes mot de nuvarande i marmor 1849 monterades
den smäckra inglasningen i salongens södra gavelvägg som finns än idag.
En speciell finess var kakelugnarnas eldning som skedde utifrån genom luckor i ytterväggen.
Vid Gustav III:s död var salongen enbart delvis möblerad.
I Spegelsalongen var 1700-talets dekor till stor del intakt och kunde konserveras på plats.
På bottenvåningen finns den kungliga sängkammaren med stora fönster blått siden.
Under 1800-talet hade bland annat Gustav III:s sovalkov avlägnats.
Hjorth skapade interiörerna med utgångspunkt i källmaterial och spår i byggnaden.
Alexander Roslins målning av den franske 1500-talskungen Henrik VI finns på väggen.
I byggnaden finns idag åter stora delar av Gustav III:s Hagabibliotek.
Att återskapa detta bibliotek blev ett omfattande detektivarbete.
Flertalet böcker följde med Gustav IV Adolf vid hans landsflykt i början på 1800-talet.
Bokhyllor och den öppna spisen hade rivits ner och rummet delades upp i två mindre rum.
Spisen återuppsattes 1923 och samma år återfanns mer än hälften av böckerna på
en internationell auktion i Tyskland.
Hovjägmästaren Helge Axelsson Johnsson köpte samlingen och skänkte den till Gustav V.
Återstoden återlämnades från Kungliga biblioteket och från Stockholms slott.
I Stockholms slott hittades även bokhyllorna och listverk.
Av den ursprungliga möbleringen återstår idag bara biblioteksstegen
Men guiden påstod även att stolen vid skrivbordet var nog också en urspruglig
möbel från Gustav III:s tid.....
Trapp till övervåningen.....
Den eleganta Divanen en våning upp var Gustav III:s först iordningställda rum och ett av
de första i landet med benämning efter den turkiska, långsträckta soffa som vid denna tid
blev en modemöbel i Europas fina hus.
Rummet var ett av kungens favoriter och det hände att han ett par gånger höll konselj i det.
Här är 1700-tals dekorerade interiörerna till stor del intakta.
Vägg i vägg med divanen fanns utrymmen för tjänstefolket.......
.......liksom tronföljaren, den blivande kungen Gustav IV Adolfs pojkrum, rörande enkelt och
intimt i jämförelse med prakten en trappa ner.
Detta rum låg brevid Gustav IV Adolfs pojkrum.... och enligt guiden kunde det här
ha varit Gustav IV Adolfs lärares rum.....
Kommentarer
Trackback
