Jaanas Gott o Blandat

Jag skriver om min vardag och om allt möjligt... mycket bilder....kändisar...slott...roliga bilder...recept..... citat... m.m

Jag är hemma och är.......

 

 

 

Jag sitter här hemma och känner mig och är arg.... besviken.... bitter..... upprörd.... ledsen.....

förbannad.... irriterad.... värdelös..... överflödig..... m.m

(Ändå har jag lugnat ner mig lite nu.....)

 

Konstaterar ännu en gång att jag är inne i ett jävla oflyt just nu....suck.

 

Min första heltidsdag blev endast 2 timmar lång..... sen gick jag hem igen.

 

 

 

 

Idag var första gången på mina 22 år på företaget som jag reste mig upp och gick ut från ett möte.

 

Jag hade ett möte med två av företagets chefer (inget planerat) och det mötet handlade om min situation.....

att jag inte riktigt ha fått några nya arbetsuppgifter sen jag blev helt sysslolös.

Och att det finns ingen plats för mig på förmiddagarna nu när jag ska jobba heltid.

Och för tillfället hade dom inget att erbjuda mig....bla....bla....bla.

 

Jag blev så förvirrad av mötet då jag trodde att jag skulle satsa helhjärtat på att lära

mig jobbet som inköpare, men nu vet jag varken ut eller in... för det blev så mycket sagt

på mötet...och ändå inte....om allt och inget.... och känslorna i mig började bubbla upp till ytan.

 

Sen jag blev sysslolös har jag svävat i en ovisshet om allt som har med jobbet att göra.

Jag har fått många olika bud, men inget har hänt.

Jag har känt mig hela tiden ivägen....och överflödig och kränkt... bitter....arg.

Och alla dessa känslor har jag tryckt undan hela tiden.

Och allt det här har tärt på mig!

 

Men idag bubblade allt över.

Halva mötet satt jag och försökte trycka undan det som höll på att bubbla upp i mig....

så ärligt tala vet jag inte riktigt vad som sas då på mötet.

 

Som sagt, det är första gången som jag ställer mig upp på ett pågående möte och säger:

- Nu går jag hem!

Tyvärr hann jag inte säga färdigt meningen innan jag kokade över och tårarna bara rann

på mig som värsta Amazonfloden.

Jag blev så jävla förbannad och besviken på hela jävla företaget!

 

Och just nu grämer det mig att jag inte lyckades hålla inne med tårarna....

för det känns som ett nederlag för min egen del..... bland annat.

 

 

 

 

När jag åkte hem var jag ingen vidare bilchaufför.

Jag var så jävla förbannad så att jag hade egentligen ingen koll på omgivningen....

 eller trafiken.....och tårarna rann för fullt fortfarande och gjorde väl inte saken bättre.

 

Nu är det bara för mig att försöka lugna ner mig och sen.....

ja, sen vad???

 

Just nu vet jag varken in eller ut....och just nu skiter jag i det!!!

 

 

 

 

Fy så tråkigt!! Kram!

<3<3<3<3 kram