Jaanas Gott o Blandat

När vi var till Haga parken i början av juli, så var ju jag och Johanna

på en guidad visning.

Guidning avsåg Gustav III:s paviljong, som låg alldeles nära och mittemot

själva Haga slott.

 

Guidningen var på engelska, så jag tappade fokus flera gånger... och

på så vis missade jag en hel del vad guiden berättade om slottet.

 

Och i det här slottet fick man fotografera om man inte använde blixt på kameran.

 

Faktan i detta inlägg kommer ifrån bland annat Wikipedia.... Statens

fastighetsverkets hemsida... med mera.

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag har alltid tyckt om slott och jag har tänkt i flera år att jag

ska besöka lite olika slott här i Sverige.

Men, men.... tyvärr har det inte blivit så många besök än....

 

Men igår blev det i alla fall ett besök på Strömholms slott.

 

 

 

stora nordiska kriget som 1700-1721.

Gäddeholm stod därefter i flera år som en ruin med svärtade murar.

 

Inte förrän en ny arvtagare, Thure Gabriel Bielke, blev ägare började man återuppbygga slottet.

Slottet återuppbyggdes efter ritningar av Carl Hårleman med ursprungsbyggnaden som förebild,

eftersom en del bärande väggar kunde återanvändas.

 

Arbetet med att uppföra det nya slottet pågick från 1728 till 1740-talet, och 1761 döptes slottet

om till Thureholm, efter sin byggherres förnamn.

 

Thure Bielke dog två år senare och hans son Nils Adam Bielke ärvde Tureholm,

som sedan gick i arv inom släkten Bielke fram till 1915 då ryttmästare Thure Bielke sålde godset

Fem år senare, 1921, sålde Bielke i sin tur slottet till generalkonsul Mauritz Herman Gullberg,

som 1935 sålde vidare till släkten Bonde, som än idag äger Tureholm.

 

Familjen Bonde bor inte i själva huvudbyggnaden utan i flyglarna.

Slottet används till olika ändamål, bland annat har de guidade visningar för allmänheten.

 

Huvudbyggnaden med sina 17 rum är numer helt och hållet ett museum: golv, paneler,

dörrar, handtag, tapeter, väggmålningar och mängder av detaljer har inte förändrats sedan 1730-talet. Inventarierna är däremot av yngre slag eftersom nästan allt på Tureholm avyttrades

1914då släkten Bielke sålde ut.

Till exempel hamnade den kända Bielkesängen, en gåva från Ludvig XIV (efter slaget vid Lund),

då på Nationalmuseum.

 

I slottet finns ett stort bibliotek och en mängd porträtt av medlemmar i släkten Bielke.

Det har också funnits en stor samling av krigsminnen ända från slutet av 1500-talet som

sedan 1916 finns i livrustkammaren under kungliga slottet i Stockholm.

 

 

 

År 1914 såldes fem stora, franska gobelänger från 1690-talet till Stockholms stadshus.

 

 

 

 

 

Bogesunds slott ligger i Vaxholms kommun i Stockholms län.





År 1630 ärvde Per Brahe d.y Bogesund efter sin far Abraham Brahe som denne hade köpt 1624.
Per Brahe uppförde ett nytt slott vid sidan av den gamla gården.
När Bogesunds slott byggdes på slutet av 1640-talet såg det inte alls ut som det gör idag,
utan hade en kvadratisk plan, fyra våningar och två vindsvåningar med en balustradförsedd
altan på taket. Brahe anlade även en större och en mindre trädgård runt slottet.





Den 25 juli 1653 firades bröllop på Bogesund.
Då gifte sig Per Brahe  för andra gången, nu med friherrinnan Beata De la Gardie.

Efter ett långt och strävsamt liv dog Per på Bogesund den 12 september 1680.
1 ½ månad senare, den 28 oktober, dog även hans hustru Beata.
Bogesund samt även Rydboholms slott ärvdes därefter av Brahes brorson Nils Brahe.

Efter Nils död 1699 ärvde sonen, generalmajoren Abraham Brahe Bogesund.

Axel von Fersen köpte 1774 Bogesund åt sin systerson Albrecht von Lantingshausen.





I början av 1800-talet fick slottet bland annat en ny huvudtrappa och ny entréport.
Efter att Lantingshausen avlidit 1820 ärvdes slottet av hans dotter Johanna Karolina,
gift med Nils von Höpken. Godset ägdes de följande åren av släkten
"von Lantingshausen von Höpken" och 1859 var det Nils von Lantingshausen von Höpken som äger det.
Han lät 1863 flytta över sitt fideikommiss Tibble till Bogesund och eftersom han ville förnya slottet
började han samma år att bygga om det med hjälp av arkitekten Thor Medelplan som tillförde slottet dess säregna torn.. Dessa byggdes samman på norra och södra sidan i två våningar,
vilket bland annat gav plats för slottskapell, matsal och vinterträdgård.
Medelplan dog dock samma år som bygget startade, endast 31 år gammal, och fick aldrig
se slottet färdigbyggt efter sina ritningar.





1906 blev löjtnanten och friherren Nils von Lantingshausen von Höpken ägare till Bogesund.
Skötseln av slottet sköttes dock av anställda, själv var han inte där.
Slottet förföll dock och flera inbrott skedde i det övergivna slottet.
På grund av vanvård tvångsinlöste staten Bogesund och dess mark 1946.
Staten anlade en fångvårdsanstalt och lät de intagna arbeta i skogsbruket.
Slottet överläts dock på Byggnadsstyrelsen och 1949 blev det byggminne.





Sedan 1993 förvaltar Statens fastighetsverk slottet som 1996 påbörjade ett försiktigt
restaurerings- och konserveringsarbete.
Man har iordningställt några avgränsade visningsrum som allmänheten kan besöka,
som nu kan vandra genom byggnadens olika rum från 1600- 1700- och 1800-tal.

Strömsholms slott ligger i Strömsholm 2 mil sydväst om Västerås i Hallstahammar kommun i Västmanland. Slottet ägs och förvaltas av svenska staten, och ingår i den kungliga dispositionsrätten.
Anläggningen ingår i Ekomuseum Bergslagen.





Gustav Vasa som varit på platsen redan 1547 - hade upptäckt vilket utmärkt läge det var att
uppföra en fästning på. Åtta år senare startade bygget vid Mölnetorp som det då kallades,
där han uppförde en borg, cirka 30 meter lång och 17 meter bred.
1556 döpte han om Mölnetorp till Strömsholm.
Under Gustavs tid uppfördes troligen också en borgarstuga, brygghus och en skrivarstuga.




Sex år efter att han avlidit övertog hans änka, Katarina Stenbock, gården (1566).
Hon överlevde Gustav Vasa med 61 år och vistades i stort sett resten av sitt liv på
Strömsholm - där hon även dog år 1621.













Maria Eleonora, Gustav II Adolfs hustru, fick 1620 kungsgården med mera i förläning,
men hon tycks inte ha bott där så mycket.
Dock flyttade Gustav II Adolf sin stallstat till Strömsholm som därmed blev det första stuteriet i Sverige.

Efter att Maria Eleonora flytt landet i juli 1640 drogs slottet in till kronan.













1654 övertog Karl X Gustav Strömsholm som året därpå gav det till sin hustru
Hedvig Eleonora i bröllopsgåva. Efter att hon blivit änka (1660) gav hon
Nicodemus Tessin d.ä. i uppdrag att uppföra ett nytt modernt slott.
1668 var ritningarna till det nya slottet klara och året därpå revs Gustav Vasas gamla slott
varefter det nya började uppföras. Hösten 1672 stod slottet under tak men själva yttertrappan
blev inte klar förrän nio år senare (1681).
I samband med uppförandet anlades broar och de tre holmarna gjordes om till en
regelbunden holme. Samtidigt uppfördes även ett tjugotal ekonomibyggnader samt
grundades början till en parkanläggning.





1680 firade Karl XI och Ulrika Eleonora sin smekmånad på Strömsholm.
De kom senare att tillbringa mycket tid på slottet, mycket för att det fanns ett stuteri på gården,
som uppförts redan på Vasatiden, och som uppskattades stort av den hästintresserade Karl XI.









Inför drottning Ulrika Eleonora och Fredrik I besök på Strömsholm 1732 hade
Carl Hårleman fått i uppdrag att rusta upp slottet som vid den här tiden började bli lite slitet.
Efter Hårlemans ritningar lät Ulrika Eleonora uppföra slottskapellet 1735-1741, som hon sedan
skänkte en hel uppsättning kyrksilver till.













Efter att Ulrika Eleonora avlidit 1741 tycks inredningsarbetet ha stannat upp, fram till år 1766
då ständerna överlämnade slottet som bröllopspresent till Sofia Magdalena, som då gift sig med Gustav III.

Gustav III och Sofia Magdalena besökte årligen Strömsholm men det uppges att Gustav inte trivdes där.
Efter Gustav III:s död 1792 hade Sofia Magdalena Strömsholm som änkesäte men bytte
1808 ut det mot Ulriksdal istället.





Första hälften av 1800-talet beboddes slottet tidvis av den kungliga familjen,
men parken och närbelägna byggnader var vid den här tiden ganska förfallna.
Mellan åren 1864-1867 byggdes två stora stallbyggnader en bit ifrån slottet och 1866
beslöt riksdagen att det skulle inrättas en militär ridskola på Strömsholm, vilket i
första hand skulle vara för kavalleriets officerare. Arméns rid- och körskola öppnades 1868.
Ridskolan fick även tillgång till slottet där de fick använda några rum i nedervåningen samt övervåningen
som användes till sovrum, mässlokal samt gymnastiksal.
Den kungliga våningen var dock helt avstängd för ridskolans folk.

1956 lades stuteriet ned och tolv år senare, år 1968 och hundra år efter att den
inrättats – lades Arméns ridskola ned.
Strömsholm ägs idag av staten och är öppen för allmänheten på sommaren.

Det praktfulla slottet Neuschwanstein ligger i de bayerska alperna i det tyska förbundslandet Bayern,
utanför den lilla staden Füssen, drygt 13 mil sydväst från München.

Där dagens slott ligger fanns det tidigare en ruin efter en gammal borg.





Slottet uppfördes av kung Ludwig II av Bayern.
Neuschwanstein lät han bygga som en hyllning till medeltiden.
Slottet kallades från början New Hohenschwangau, det var inte förrän efter hans död
som det bytte namn till Neuschwanstein.





Byggverksamheten startade den 5 september 1869 då grundstenen lades.
Byggarbetet tog mycket längre tid än vad Ludvig räknat med, bland annat för att det var
svårt att forsla upp byggnadsmateriel till platsen. Inte förrän elva år senare (1880) kunde
man hålla en taklagsfest och först fyra år därefter kunde kungen flytta in på slottet.
Under tiden byggarbetet pågick bodde han under långa tider i det så kallade "Gateway building"
som byggdes först.





Slottet har drygt 360 rum fast av dem är endast 14 stycken fullbordade.
De färdiga rummen är dekorerade med scener ur Wagners operor samt med målade
bilder ur gamla sagor och legender.









Tornrummet är byggt att likna en bysantinsk kyrka och ser ut att vara dekorerat med
ädla stenar och mosaiker. Det mesta är dock "fusk" och mosaikerna till exempel är målade.
En udda detalj med tronrummet är att i den del av rummet som ser ut som ett altare och där tronen
var tänkt att placeras saknas just tronen - någon sådan hann nämligen aldrig byggas.

Stora bankettsalen, den s.k. Sångarsalen är det största rummet på slottet.
Rummet är rikt utsmyckat med brutet tak och ett antal gigantiska ljuskronor.
Temat för målningarna i salen är Parsifal och hans beskyddande av den heliga graalen.
Kung Ludwig II var en stor beundrare av Richard Wagners musik, men först 60 år efter Ludwigs
död hölls den första wagnerkonserten i Sångarsalen.









Ludwig II föredrog att äta i ensamhet och därför är matsalsbordet modell mindre.
Maten transporterades upp till matsalen med en manuellt driven hiss från köket som är
beläget 3 våningar under matsalen.

Till skillnad från den romantiska stilen i resten av slottet så går sovrummet i gotisk stil.
Det tog 14 träsnidare fyra år att fullborda träsniderierna i rummet.
Sängen är kanske det som utmärker sig mest i rummet. Med små fönster och torn så ser den
ut som en gotisk kyrka. Väggarna är dekorerade med scener ur Tristan och Isolde.





Köket var väldigt modernt för sin tid. Rinnande kallt och varmt vatten och skåp som kunde
värmas upp med varmluft från den gigantiska spisen. Köket var bara i bruk i två år.

Tjänstepersonalen var inkvarterade på första våningen i slottet.
Deras rum har bröstpanel och möbler i ek. Två personer bodde i varje rum och minst 10-15 personer
var alltid i tjänst för att hålla efter slottet. När kungen vistades på slottet så mer än fördubblades personalstyrkan.





Trots sitt medeltida utseende är slottet modernt - det har både el, telefon och modern ventilation.
De flesta har idag kanske glömt att Ludvig var en beskyddare av moderna uppfinningar och
att det var han som banade väg för införandet av el i Bayern.





Slottet ligger uppe på en brant höjd några hundra meter ovanför byn.
Entréporten nås via en brant, slingrande väg. Den tekniska standarden var för sin tid hög,
i källaren byggdes ett koleldat centralvärmesystem och slottet utrustades även med telefon
som var kopplad till det närbelägna slottet Hohenschwangau där Ludwigs mamma bodde.
Det sägs att de talade med varandra i telefon flera timmar varje dag.





Vid Ludvigs död i juni 1886 var slottet ännu inte färdigbyggt.
Arbetet upphörde efter hans död men 1891 byggde man klar den södra sidan.
Sju veckor efter kungens död öppnades Neuschwanstein för besökare.





Slottet ägs idag av den bayerska staten som sedan 1990 har lagt ut över 14,5 miljoner
euro på att renovera och hålla efter det. Fast å andra sidan tjänar de troligen mycket
pengar på det också - slottet har nämligen cirka 1,3 miljoner besökare varje år och
sedan Ludvig dog har omkring 50 miljoner människor besökt Neuschwanstein.

Slottet ses som förebilden för DisneysTörnrosaslott, är ett av världens mest kända slott
och är ett vanligt motiv på pussel och affischer.





I slutet av andra världskriget förvarade tyska Riksbanken mängder av guld i slottet.
Detta flyttades till en okänd plats i slutet av kriget och enligt obekräftade rykten så sänktes det
i den närbelägna sjön Alat. Många andra saker såsom gyllene snusdosor, antika juveler,
möbler och tavlor förvarades också i slottet.
Dessa var tänkta att ingå i Adolf Hitlers privata samling.





Slottet visas för allmänheten året runt och är öppet dagligen förutom följande dagar:
1 januari, fettisdagen, 24 december, 25 december och 31 december.

Igår var vi ju till Örebro och till slottet.

Tyvärr hade den guidade visningen av slottet redan varit
när vi kom dit.
Det skulle ha varit roligt och intressant att få gå
en guidad tur. Men det får bli en annan gång.

Men vi gick runt slottet och in överallt där det gick
att gå in och kika.

Och JA, jag lider av beslutsångest.... där av så många kort
från olika vinklar och vrån.... på ett och samma slott.





Ända sedan medeltiden har Örebro Slott varit stadens självklara medelpunkt.
Riktigt hur gammalt slottet är vet ingen.





Under 1300-talet uppfördes en enklare borganläggning i den unga staden Örebro.
Ett 30 m högt försvarstorn och 10 m höga murar bildade tillsammans ett fort.

Borgen förstoras under sent 1300-tal eller tidig 1400-tal.
Tre våningar höga flyglar uppförs i söder, väster och norr.
I söder inreds en större sal som förses med praktfulla spetsbågefönster.

1600-tal. Under Hertig Karl (Karl IX) förvandlas borgen till ett
praktfullt renässansslott.
En östra flygel uppförs medan övriga flyglar höjs en våning.
Hörntorn och ringmurar förstärker försvaret och slottet putsas i ljust gulvitt.

Efter en lång tids förfall restaureras slottet i slutet av 1750-talet.
För ritningarna står Carl Hårleman.
Försvarsborgen omvandlas nu till förvaltningsbyggnad.
Ringmur och porttorn rivs och tornhuvarna ersätts med långa, koniska tak.

Slottet restaureras i historieromantisk anda åren 1897-1900.
Putsen knackas bort och de västra tornen höjs en våning.
Tornen förses med huvar liknande de slottet hade på 1600-talet.
En trappgavel fick utmärka de medeltida försvarstornet.








Örebrohus var indraget i stridigheter flera gånger under medeltiden.
Fram till 1568 belägrades borgen totalt nio gånger. 1434 intogs Örebrohus av
Engelbrekt, som senare tilldelades borgen som bostad.
Andra som lyckades med den svåra uppgiften att erövra detta Svartåns lås var
den danske kungen Kristian II (alias "Kristian Tyrann") (1520) och Gustav Vasa,
som på sin marsch mot tronen 1522 efter nio månaders belägring lyckades inta den
då ganska illa åtgångna gamla borgen.











Under perioden 1606-1617 hölls totalt sex riksdagar på slottet, under
ledning av Karl IX och hans son Gustav II Adolf.
Den kanske allra viktigaste var 1617 års riksdag, då bland annat föregångaren till vår
nuvarande riksdagsordning antogs.











I samband med ombyggnad i slutet av 1950-talet iordningställdes en våning för
landshövdingen, som alltsedan 1766 bebos av Örebro läns landshövdingar.











År 1810 hamnade Örebro åter i rampljuset, då Jean Baptiste Bernadotte valdes till
svensk tronföljare Karl (XIV) Johan vid en riksdag i Örebro.
Slottet tjänade som bostad åt kungligheterna, medan S:t Nicolai kyrka vid Stortorget
fungerade som rikssal.

















Ända sedan medeltiden användes Örebro Slott som fängelse.
Från början var det kärntornets nedre del som användes som fånghåla, men med
tiden kom flera av rummen på såväl bottenvåningen som fjärde våningen att användas
som fängelser, tortyrkammare och arrestlokaler.
Här satt både danska, ryska och sachsiska soldater, ryska och polska generaler och
svenska småtjuvar. 1805-60 låg länsfängelset i det sydvästra tornet, tidigare sädesmagasin.

Invändigt har slottet byggts om flera gånger..På 1920-talet kontoriserades hela

byggnaden då länsstyrelsen tog över allt större delar. I slutet av samma decennium

renoverades landshövdingens våning och den gamla 1700-talsinredningen togs fram.

Ungefär samtidigt inreddes Rikssalen och Vapensalen samt Engelbrektsrummet,

vilket gjorde att länsmuseets utställningar fick flyttas, bland annat till slottets fjärde våning.
På 1960-talet lämnade museet slottet till förmån för den nya länsmuseibyggnaden

i Slottsparken, vilket gjorde att hela slottet kom att disponeras av länsstyrelsen.

Så var fallet fram till mitten av 1980-talet då en restaurang inreddes i den södra längan.
I början av 1990-talet lämnade även länsstyrelsen slottet som nu genomgick en

omfattande invändig renovering. De små kontoren gjordes om till de stora salar

de en gång varit, plastfärger ersattes med kalkfärger och hela renoveringen strävade

till att återställa det gamla.

 

 

 

Örebro Slott har, till skillnad från flertalet av sina kusiner bland Vasaslotten,

alltid följt med sin tid. Med få undantag har slottet alltid använts till det ändamål

varje tidsanda funnit mest lämpligt. På medeltiden fängelse och försvarsanläggning,

på 15- och 1600-talen kungaslott och på 1900-talet först kontor och museum, sedan restaurang, konferensanläggning, utställningslokal och turistinformation, vilket gör är Hertig Karls

gamla stenborg mitt i Örebro idag ett i högsta grad levande och öppet slott.

 

 

 

Tjolöholms slott ligger på en halvö i Kungsbackafjorden i Kungsbacka kommun, Hallands län.
Den nuvarande slottsbyggnaden är uppförd i engelskinspirerad tudorstil 1898-1904
efter ritningar av Lars Israel Wahlman.
Slottet förklarades som byggnadsminne 1991 och ägs och förvaltas idag av Stiftelsen Tjolöholm.

Tjolöholm nämns 1231 under namnet Thiulfö och tillhörde då kung Valdemar Seir i Danmark.
1659 kom Tjolöholm i svensk ägo och ägdes av flera stycken i olika omgångar.




Grindstuga vid Tjolöholms slott.

Till slottet hör en liten by av röda stugor med vita knutar som fungerade som
arbetarbostäder åt dem som arbetade på slottet.





I anslutning till arbetarbyn ligger Tjolöholms kyrka, som uppfördes som
gudstjänstlokal åt de anställda.
Till skillnad från övriga byggnader på Tjolöholm är kyrkan inte ritad av Wahlman,
utan av göteborgsarkitekten Hans Hedlund.
Den arkitektoniska stilen är liknande den som slottet är uppfört i.
Kyrktornet har inget tak av ordinär typ, utan avslutas med en krenelering.
Kyrkklockorna är gjutna vid Beckmans klockgjuteri i Stockholm.




Tjolöholm köptes 1892 av James Fredrik Dickson.
Ett nytt slott ritades i Tudor-stil av den då blott 27-årige arkitekten Lars Israel Wahlman.
Kort efter att byggnadsarbetet påbörjats avled James Fredrik Dickson till följd av
blodförgiftning som han fått genom att vira stanniolpapper från en flaska om ett
skadat finger för att stämma blod,
och bygget fick slutföras av hans hustru Blanche.
Slottsbygget påbörjades 1898 och slottet stod färdigt 1904.
Slottsbygget var ett av de sista stora i Sverige.
Graniten till fasaden är bruten i Graversfors i Östergötland och Vånevik i Småland.
Den ursprungliga, mycket påkostade, inredningen från varuhuset Liberty
i London är helt bevarad. Inredningen är ett av Sveriges bästa exempel på Arts and Crafts.




Rökrummet




Fru Blanche Dicksons rum




Biljardrummet


Slottets planlösning är sinnrik och komplicerad, strikt indelad i olika sfärer: herrskap,
gäster, barn och tjänare hade sina egna avdelningar.
Både exteriör och interiör präglas av en hantverksmässigt hög kvalitet med
många, ofta oväntade, detaljer.
Trots den elisabetanska fasaden är jugendstilen tydlig och de böljande linjerna och
stiliserade blom- och växtmotiv återfinns i hela slottet.


I sitt renässansskal döljer slottet en komfort på toppen av sekelskiftets förmåga.
Slottet uppvärmdes genom ett rikt förgrenat varmluftssystem - de många öppna spisarna till trots.
Badrummen utrustades med snillrika, rundspolande duschar som fru Dickson
sett på Hotel Bristol i Berlin.
Eftersom flera av rummen redan från början hade heltäckningsmattor tillverkade
Göteborgs Mekaniska Verkstad en hästdragen dammsugare som drogs runt slottet.
De tjocka slangarna stacks in till rummen genom fönstren.








1906 for Blanche Dickson till Ceylon för ett besök hos sina bröder, som drev en teplantage där.
Under den långa sjöresan hem drabbades hon av dysenteri och avled
mitt ute på den Indiska oceanen.
Tjolöholm ärvdes av parets dotter Blanche, gift med greve Carl Bonde.
Tillsammans med de fyra sönerna bodde familjen på godset fram till 1920, då makarna skilde sig.
Efter det tillbringade Blanche Bonde somrar och helger på Tjolöholm, men
vinterhalvåret bodde hon i Stockholm
. Efter 1951 kom hon inte att bo på Tjolöholm mer, slottet stod ouppvärmt och förföll alltmer.
Efter Blanche Bondes död köptes hela egendomen av Göteborgs stad, som
öppnade upp slottet för allmänheten.




Biblioteket




Hårtork

Slottet Bran i rumänska Transylvanien är mest känt för att ha varit
 hemvisten för författaren Bram Stokers Dracula. Då den legendariska
 vampyren ofta sammankopplats med Vlad III Dracula (1431-1476),
härskare över Valakiet, sägs slottet även ha varit bebott av denne man.
Detta finns dock inget bevis för i några dokument.

Platsen där Bran ligger är historiskt strategiskt viktig och redan år 1212
ska den Tyska Ordern ha upprättat en fästning vid samma plats.
Den förstördes dock sedermera av mongolerna 1242.
Slottet Bran omnämns för första gången år 1377 i ett dokument
 av Ludvig den store, kung av Ungern.
 
1920 ges slottet i present av folket av Barsov till den
 rumänska kungafamiljen.
Under 1920-1930 skedde flertalet renoveringar av slottet, för att på
 så sätt förvandla det till en modern sommarbostad för kungafamiljen.
 Bara ett fåtal av kungafamiljen använde sig av slottet, förutom en.



Prinsessan Ileana


Drottning Maria av Rumänien var förtjust i Bran och slottet såg
sina glansdagar som kunglig bostad.
När drottning Maria avled 1938 testamenterade hon slottet till sin dotter,
prinsessan Ileana av Rumänien. Hon i sin tur lämnade över Bran till
den rumänska staten år 1957, när hon flyttade ut ur landet med sin familj.
Det har sedan till 2006 fungerat som ett museum.

När Rumänien godkände en lag 2006, som innebar att egendomar
som Bran, kunde krävas på återlämnande, tilldelades slottet
Dominic von Habsburg, son till prinsessan Iliana.
2007 la Dominic upp slottet till försäljning där beräknat pris
 är över 135 miljoner dollar.



En del av innergården på slottet.






Från innergården



En hemlig gång.




Samma rum, men vid olika tillfällen... lite ändringar är det mellan
fotona.



Musikrummet

Ängsö slott ligger i Västerås kommun och i Västmanlands län.
Slottet ägdes tidigast före 1272 av Risberga kloster.
Nuvarande slottsbyggnad är nästan kubisk och byggd av
sten och tegel i fyra våningar. Den är helt medeltida vad avser
de nedre delarna. På 1630-talet ombyggdes och tillbyggdes slottet.
Åren 1740-41 byggdes den översta våningen samt mansardtaket,
som kröns av en lanternin.
Man har bevarat fler rumsinredningar från denna tid.
Ängsö slott har ägts av släkten Piper sedan 1710.
1965 blev slottet byggnadsminne. Det visas sommartid
för allmänheten och ägs nu av en stiftelse.





Den fasta inredningen har till stor dels lämnats orörd medan
konst och inventarier speglar olika epoker.



Fältsäng

Ängsö slott är omgivet av mystik och vidskepelse och känt
över hela världen för sina spöken.
Historien börjar redan på 1100-talet.




Enligt en legend skall hovnarren Anders av Luxemburg som
dog 1744 spöka på Engsö. Anders var en puckelryggig dvärg och sägs
vandra runt i slottsparken i mössa och grå långrock. Han skall ha varit mycket
uppskattad för sina visor och varför han går igen är det ingen som vet.



Köket

Ett annat av Engsös spöken sägs vara Brita Bååt.
Hon skall ha varit en mycket elak person som överlevde två av sina
 män som hon skall ha drivit i en allt för tidig grav.
Hur mycket sanning det nu ligger i det är ju svårt att veta…
Klockan sju på kvällen kan man i alla fall få se en kvinnlig skepnad som
drar fötterna efter sig genom kungarummet in till stora balsalen……



Stora salen

Engsös tredje spöke är en hund som hette Cottilion och som
 tillhörde Sophie Piper. Hunden skall ha dött vid sin mattes fötter vilket
det står på franska på hundens gravsten. Hunden kan man få
 se när den springer från stora matsalen in till salongen.

Tullgarns slott är ett kungligt slott , söder om Södertälje
i Stockholms län.

Det ursprungliga slottet uppfördes av Karl Sture i slutet av 1500-talet.
 I mitten av 1600-talet bestod det av en större huvudbyggnad
 i tre våningar med två runda och ett fyrkantigt torn.
 Från huvudbyggnaden fanns det två flyglar. Dessa anslöt sedan till
ytterligare en byggnad, vilket medförde att det bildades en borggård i mitten.




Det nuvarande slottet fick sitt utseende under en omfattande
restaurering som skedde mellan 1719-27 på uppdrag av
greve Magnus Julius De la Gardie.





Kung Gustav V och drottning Victoria använde Tullgarn som sommarslott.

Mycket av dagens inredning tillkom under Gustav V:s och drottning
Victorias tid, bland annat vestibulen.
Väggarna är klädda med handmålat hollädskt kakel.
Frukostrummet är inrett som en sydtysk Bierstube.
Möjligen för att drottning Victoria kom från Baden i Tyskland.

Sedan 1975 disponeras Tullgarns slott av Carl XVI Gustaf.

 

Lilla sängkammaren.

 

Gärsnäs slott ligger i Simrishamns kommun och ligger i Gärsnäs.
Slottet är känt sedan 1300-talet.




Huvudgården var under medeltiden omgiven av breda vallgravar.
År 2003 köptes slottet av Bettina och Erik Persson-Søndergaard.



Stora salen



Matsalen



Sovrummet



Tjänstefolkets trappa

Vadstena slott, byggt som försvarsanläggning av
Gustava Vasa på 1500-talet.



Gustav Vasa




År 1716 upphörde slottet att vara bostad för kungliheter.



Huvudportalen








På 1800-talet revs tornen vid borggårdens södra hörn och vid mitten
av 1800-talet togs vallarna bort.
År 1997 inleddes ett omfattande arbete med att återuppföra vallarna
och återställa de två tornen i borggårdens södra hörn, arbetet som
inneburit en av de största förändringar vid ett svenskt monument
under 1900-talet.



Kanonöppning




Slottet eldhärjades år 1598, då mycket av den prakfulla inredningen
gick förlorad.
Under 1700- och 1800-talet, efter att förlorat status som  kungligt
residens, tjänade slottet bla som spannmålsmagasin och
kammarduksfabrik.
Sedan 1899 har landarkivet sina lokaler i slottet.



Brant och snirklig trappa inne i slottet.









Denna klänning har tillhört prinsessan
Cecilia Vasa.



Cecilia Vasa



Förmaket i Vadstena slott.



Sängkammare i Vadstena slott.



Stora rikssalen.

Skokloster slottet är beläget på Skohalvön vid Mälaren i Håbo kommun,
mellan Stockholm och Uppsala och är det största privatpalats som
någonsin har byggts i Sverige.






Carl Gustaf Wrangel 1662

Slottet uppfördes 1654-1676 av greven
och fältmarskalken Carl Gustaf Wrangel under
den svenska stormaktstiden.




Slottet är byggt i barockstil.
När Wrangel dog 1676 och arbetarna på slottet fick  höra det,
la dom ner jobben genast. Dom var rädda för att lönerna
skulle utebli. Därför har bankettsalen, som skulle blivit en av
norra Europas största, aldrig färdigställds utan lämnades som
den byggarbetsplats som den var, komplett med verktyg och
ställningar som man än i dag kan betraktas.



Ej färdigbyggda bankettsalen....






Huvudentren på slottet.


1967 såldes Skoklosters slott med de ca 50 000 inventarier till svenska
staten och är sedan dess ett statligt museum.
Slottet är idag ett byggnadsminne.






På Skoklosters slotts bibliotek förvaras idag
böcker från sju adliga familjebibliotek.
En stor avdelning i biblioteket består av böcker på
franska, italienska och spanska. Annars är det latin
och tyska de vanligaste språken i boksamlingen.
Under första hälften av 1800-talet fick de sju rummen i
biblioteksvåningen sin nuvarande inredning.



Wrangelvåningen

I 37 rum finns möbler daterade från 1600-tal till
1800-tal. Flertal har sitt ursprung i Holland, Frankrike,
England och Tyskland.



Greve Wrangels sängkammare




En av slottets mest intressanta och märkliga
inventarie är en glaskrona, som hängt på sin plats
sedan 1672. Den tillverkades i Stockholm några år
tidigare. På grund av att blandningen i glasmassan
hade fel propotioner, har glaset senare angripits av
glassjuka, något som inte går att åtgärda