Barndomens ABC...... Bokstaven I......

 
 
Is
 
På vintrarna i min barndom i Västansjö var isen en viktig del.
 
Jag tänker bland annat på iskanorna vi barn gjorde i sandgropens backar.
Vi barn sprang hem och hämtade vatten i flaskor som vi sen hällde ut på backen.
Till sist fick vi en bra och hal iskana nerför hela backen lång.
Sen var det bara att åka ner för den.
Vi åkte på skorna, vi tävlade om vem som kunde stå upp längst eller för hela backen ner.
Vi åkte iskana på pulka, bob, miniskidor, rumpan, plastkassar, kartonger
och till med på en motorhuv som vi hämtade ifrån en skrot.
Ja, jösses vad kul vi hade det och rätt så helskinnade klarade vi oss, utan hjälm på huvudet
 eller några andra skydd.
 
 
I min barndom spolades var och varannan fotbollsplan till is.
Så även i Västansjö.
Det blev mycket skridskoåkning då.
Vi lekte olika lekar på isen, typ "under hökens vingar kom", "tjuv och polis"...osv...och då
var oftast ALLA som var och åkte skridskor med i lekarna....liten som stor.
Ibland lekte jag och mina kompisar konståkning.
Då fick var och en visa upp sina konster och de andra var domare och/eller publik.
Den som vann fick till pris sommarens vissna och torkade "hundkex" blommor i en bukett,
som vi gick runt och plockade utanför skridskobanan.
Det var så roligt att åka skridskor och många gånger höll man på att förfrysa tårna,
men hem skulle man inte i första taget och inte var man helt ärlig hemma heller och talade
om hur ont man hade i tårna av att dom var stelfrusna.
 
 
Sen var det ju det här med istappar på vintern.
Det hängde ju ner stora istappar efter hustaken och dom såg ju så "goda" ut.
Vi barn kastade snöbollar på istapparna så att dom skulle ramla ner och sen sög vi på dom
eller så tuggade vi i oss dom... och det fastän våra föräldrar hade sagt att vi inte skulle
göra det....för istapparna innehöll lort/föroreningar från valsverket alldeles intill Västansjö.
 Men inte brydde vi oss i det. Istapparna släckte ju även törsten, så man slapp gå hem
för att dricka vatten.
 
 
 
 

För ett år sen.....

 
För ett år sen...exakt....var jag, Hasse och Johanna ut på sjön och till "Persson bryggan".
Vi åkte skoter....Hasse pimplade....och vi åt av våran matsäck.... och vi värmde oss
vid elden. Ja, vi hade en skön utedag...trots det mulna vädret.
 
Hittills i vinter har vi inte varit ute på isen och det skulle aldrig ens falla mig in att ens
tänka tanken på att åka ut på isen med skoter...eller ens gå ut på isen.
Nä, isen är alldeles för tunn och "lömsk"....
 
Skoter har jag inte heller åkt denna vinter.... än.
 
Tråkigt när det inte blir en rejäl vinter när det ska vara vinter.... så att man kan åka mycket
skoter på skoterlederna och på sjön.... och vara ute en heldag på sjön/isen med
en fullpackad matsäck och "bara vara".
Det saknar jag!
 
 
 
 
 

Denna dagen......

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Idag, för 6 år sen......

Här kommer en lite tillbakablick på vad som hände för 6 år sen.
 
Den här dagen, för 6 år sen, kom vi hem (hela familjen) på morgonen kl. 07.00.
Vi hade varit iväg på kräftfiske från fredag eftermiddag till lördag morgon.
 
Lördagen gick åt till att sova en stund och sen ta hand om kräftorna....alltså koka dom.
Vi kokade 197 st kräftor.
På kvällen åt jag och Johanna några av det kokta kräftorna, resten frös vi ner.
 
På eftermiddagen kom brorsan med familj förbi och ville se våran fångst.
Där och då var Nellie så modig att hon vågade hålla i en kräfta.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

JA, jag tycker synd om mig själv.....

Snart har det gått 1½ år sen som jag gjorde min GBP-operationen.
Och jag är besviken....
 
Vissa som har gjort operationen före eller/och efter mig har det bara runnit
av kilon på dom.
Själv fick jag bort ca 26-27 kg de tre första månaderna efter operationen.
I juni förra året hade inget hänt på vågen... det var samma resultat som i januari...samma år.
Så jag har inte vägt mig sen juni förra året.... eftersom jag har känt att jag inte har
gått ner i vikt...utan snarare tvärtom.
 
På 1års-kontrollen för någon vecka sen fick jag lov att väga mig.... och då
visade det sigt att jag hade gått upp 9 kg sen juni förra året.
Inte roligt!
 
Jag borde ha gått ner mycket i vikt bara genom att jag har ändrat kosten.
Dels är det mycket jag inte äter längre.... av det onyttiga i livet....  och sen äter
jag ju regelbundet nu och mindre portioner.
Bara det borde ha gjort det så att jag skulle ha gått ner mer i vikt.... och självklart
själva operationen på det.
Men icke!!!
 
Dom på Skönvikt kan inte säga exakt vad det beror på.
Vissa har den "oturen" med sig.... för det är så jävla individuellt hur mycket man går ner i vikt.
Av 1200 st patienter på Skönvikt så är det 1 st som inte har gått ner ett endaste gram
av sin GBP-operationen + att den människan även gjorde en till magoperation senare, en
Duodenal Switch operation.... och den gick inte ner ett endaste gram av det heller.
Stackarn!
 
Olika gissningar har jag fått på min viktresultat.
Läkaren på Skönvikt och även min läkare på vårdcentralen tror att en medicin som jag
äter kan vara "boven" i det hela. För just den medicinen har som biverkning att
man går upp i vikt.
Sen har även mitt rökuppehåll ( kallar det så för man vet ju aldrig hur länge man förbli rökfri...)
har varit upp på "tapeten".... att ämnesomsättningen blir annorlunda.
Dietisten nämnde även något om att jag kanske har ätit för lite... att då har min
kropp gått på svält.... vilket i sig resulterar i att man inte går ner i vikt.
 
Ja, ja.... jag har ingen aning... men tråkigt är det....
Det är min "jävla vanliga tur"..... SUCK!
 
Hur som helst, i fredag började med en annan sort medicin.... som skulle ha
mindre verkan på ämnesomsättningen.
Men idag mår jag piss.... jag har sen i lördags haft huvudvärk som bara har blivit värre
för varje dag.... jag är lättirriterad.... väldigt stresskänslig.... yr.... gråtmild.... och
det värsta av allt.... idag har jag känt av panikattacker.
Huvva!!!
 
Försökte få tag på min läkare, men siddu det är ju helt omöjligt.
Men jag fick till sist sköterskan att gå och fråga min läkare om det var okej att
jag gick tillbaka till min förra medicin.... för jag vill inte må dåligt.... även om det
ev. kunde vara övergående biverkningar.
Nä, då får kilorna hellre sitta kvar på kroppen än att jag ska bli helt förstörd och sämre i
min utmattningsdepression!
För även om det skulle vara övergående symptom (inom 2 veckor), så är det inte värt det....
Och ännu värre skulle det ju vara om det visade sig efter två veckor att den
nya medicinen inte alls passar mig......
 
Nä, ibland måste man välja mellan pest och kolera..... om man så vill det eller inte.
 
Och JA, jag tycker jävligt synd om mig.... och JA, jag är jävligt besviken!!!!
 
 
 
 

Barndomens ABC....Bokstaven H.......

 
 
Hallon
 
När jag var ca 11 år så flyttade min familj till en villa.
Och där på gården fanns en lååååååång, flera, flera meter lång hallonhäck.
 
OJ, vad jag (även de andra i familjen) smaskade i oss hallon... för glatta livet.
Mums! Det var ju så gott!
 
Men som så ofta när man har fri tillgång till något, i detta fall föda, så föräter
man sig gärna på det.... och så gjorde jag.
 
Jag kommer inte ihåg om jag fick nog av hallon redan efter första sommaren eller
om det dröjde några somrar?.....
Men hur som helst så tog det stopp med hallon ätandet!
Jag åt inte hallon på flera, flera år.
Det gör jag inte gärna än idag..... även om jag nu själv har en hallonhäck på gården.
 
Jag har inga problem att äta något med hallonsmak, men däremot så äter jag inte
själva bäret när det är färskt.
 
Konstigt?....njaaeee... det är så det är i alla fall!
 
 
 
 

Vykort med mina favorit tomtar.......

Vykorten här nedan är med mina favorit tomtar.
 
Ja, det är de tomtar från min barndom.... som fanns på vykort, servetter,
dukar, bonader....osv.
 
När jag ser dessa tomtar, som Lars Carlsson har tecknat, så är det jul för mig......
och jag blir även att tänka på jularna när jag var barn och tonåring.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Barndomens ABC.... Bokstaven G......

 
Gymnastik i skolan
 
I mellanstadiet hade vi en magister som hade oss i alla ämnen.
Han var väldigt sträng och hård.
 
På gymnastiken var vi ofta ute.
En gång var vi uppe i slalombacken, med längdskidor.
Vi skulle åka slalom mellan portar och på tid... och det gick ju sisso där med längdskidor.
Killarna var även tvugna att åka störtlopp, med längdskidor.
Och det gick mindre bra.
När en kille i klassen ramlade och höll nästan på att slå ihjäl sig, ja då behövde
inte killarna åka störtlopp något mera.
 
En annan gång tog han med oss ut på sjön, Barken.
Vi åkte skridskor mellan öarna.... flera kilometer.
Dom flesta av oss i klassen kroknade... mer eller mindre.... innan vi kom iland.
Och vi tjejer som hade konstskridskor, vi hade det lite tufft att åka på isen.
 
En annan gång när vi hade inne-gympa, så fick vi hoppa groda i ring, hur länge som helst.
Nästa dag och dagen därpå så hade vi alla träningsvärk från helvetet i bena.
Vissa hade så ont så dom kunde inte gå till skolan på några dagar.
 
 
Ja, det var bara några av våra gympa-pass med våran mellanstadie magister.....
 
 
 
 
 
 

Fy fan, va bra och duktig jag är!!!........

Fy fan, vad bra och duktig jag är!!!!
Japp, jag skryter om mig själv!
Tänka sig!
Och det gör jag enbart för att jag har fått kämpa så jävla hårt för att komma hit.....
till denna dagen.... idag.
 
Jag har trånat..... längtat..... suktat..... haft begär..... drömt....
önskat..... dreglat...... efter CIGARETTER!...
 
Jag har kämpat mot abstinensen.... och gör det fortfarande emellanåt.
Jag tycker fortfarande att cigaretröken luktar gott.... ibland.
Jag blir sugen på cigaretter så fort jag ser någon röka.... eller känner röklukten....
Ibland "planerar" jag hur jag ska börja att röka igen.....
Jag drömmer om hur jag börjar röka igen.... och hur lycklig jag känner mig
i den stunden jag tänder på en cigg.....
 
Så många gånger som jag har tänkt att jag ska "bara" röka EN cigarett....
ja, jag har även tänkt att jag ska "bara" ta ett endaste bloss....
ett riktigt stort och djupt halsbloss.... bara ETT bloss.....
 
Jag har till och med försökt att hitta någon bra förklaring till att "få" börja röka igen....
Japp, hur sjukt är inte det!?!
 
Tänker jag som en icke-rökare så hittar jag inte en endaste positiv sak med att röka....
däremot kan jag nämna huuur många negativa saker som helst....
Tänker jag som en nikotinberoende rökare (missbrukare) så kan jag nämna huuuur många
positiva saker som helst med att röka.... och även många negativa.... så klart.
Och det är dessa två "karaktärer" jag kämpar med... till och från.
Ena dagen är jag en icke-rökare och nästa dag är jag en dreglande nikotinberoende rökare.....
 
Idag är har jag alltså varit rökfri i ETT HELT ÅR!
Och därför tycker JAG att jag har varit duktig!
 
Nu är det bara att kämpa på vidare....för ännu ett rökfritt år.....
Men jag tar inte ingen dag förgiven som rökfri.....inte än i alla fall.....utan jag får
kämpa och ta en dag i taget..... och hoppas på det bästa....
 
 
 
 

Tidningsurklipp.......

 
Jag var med i en lokaltidning, i början på 1990-talet, och fick frågan om vad
jag tyckte om den nya bron i centrum......
 
 
 
 

Jag i början på 70-talet.......

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

"Drömyrke nr 11"........

 
Av någon konstig anledning så har jag alltid velat jobba på ett lab.
Ett lab där man undersöker, exprimenterar och testar olika saker.
 
Däremot skulle jag inte vilja jobba på ett sjukhus lab.
 
 
 

Finska föreningen........

 
Finska föreningen
 
På 70- och 80-talet var jag aktiv i våran lokala Finska förening.
Och jag tror att det var föreningens storhetstid då.....med mycket
olika sorters aktiviteter......för både barn och vuxna.
Föreningen finns kvar än idag.....men den är inte så stor längre....tror inte
att det finns några barn- och ungdomsverksamhet kvar längre.
Ärligt talat så vet jag inte nå vad dom sysslar med idag......
 
Men på 70- och 80-talet var det full fart på föreningen.
Dom hade en egen lokal där det anordnades en massa aktiviteter till så väl
unga som gamla.
 
Själv har jag t ex varit på disco där.....flera gånger.
Jag har varit med på pysselstunder......filmstunder när dom visade olika filmer
som dom hade lånat från biblioteket.
Jag har varit med i många föreställningar som anordnades i samband med
julfester och morsdagsfirandet som hölls varje år.
Jag har varit med och gjort teater....dansat jazzdans.....representerat Smb
i samband med FN-dagen, då jag fick en lång text på svenska att läsa
upp i Borlänge på något jippo.
Jag har varit med i körsång, skjutit luftgevär (men ej tävlat i det...mest på skoj), varit iväg
på någon utbildning för ungdomsledare över en helg, deltagit i skidtävlingar,
deltagit i friidrottstävlingar....med mera....
 
Finska föreningen anordnade även läger, varje vinter och höst.
Jag var iväg på många av dom och då var vi borta över en helg.
Oftast var höstlägren i Sörsjön och vinterlägren i Malingsbo herrgård.
Vi var barn och ungdomar i olika åldrar och vi funkade bra ihop...oftast.
Jag har många, många roliga minnen från dessa lägren....allt från
epidemi av magsjuka till "Röda vita rosen" som lektes i mörkret
i skogarna vid Sörsjön.
 
Sen i tonåren var jag mycket i Finska föreningens lokal.
Det blev en sorts samlingspunkt för många ungdomar, där man kunde spela biljard,
lyssna på musik, hänga och umgås med varandra.
 
Ja, jag har så många roliga och trevliga minnen från min tid med Finska föreningen.
Och jag är glad över att jag fick uppleva föreningens stora och blomstrande tid....
med alla dessa evenemang och aktiviteter.
 
 
 
 

Min drömkonsert..........

När jag var yngre kunde jag gå på olika konserter häromkring....
ja, det var väl mest på olika folkparken man var på och då var nog
Grängesbergsparken den som hade mest besök av kända artister.
I Söderbärkeparken var det mest dansband.
Men jag har varit mycket i båda parkerna i mina ungdomsdagar.
 
I Grängesbergsparken har jag sett många artister och grupper......kommer ej ihåg alla.
Dels kommer jag inte ihåg det av sviktande minne, så här på "äldre dar" och sen
kommer jag inte ihåg det pga "ungdomsfylla".....ähum.
Men några kommer jag ihåg....som Europe, Herreys, Jerry Williams,
Pernilla Wahlgren och en hel del andra.
 
Jag har ju även varit på "Mission Impossible" här i Smedjebacken, i två år.
Sen blev det tyvärr ingen mer av den festivalen.
Men där såg jag många artister.....som tex Saxon, Weeping Willows, Docenterna,
The Hellacopters, Pugh Rogefeldt, Timbuktu, Mikael Wiehe, The Ark
och några till.
The Ark var bäst! Vilket fantastiskt liveband!!!
 
Nu på "äldre dar" har jag inget behov att gå på någon konsert.
Ja, då menar jag dom här större artisterna som uppträder i storstäderna
i typ Globen, Johanneshov, Ullevi....osv.
Jag har inte det intresset och behovet.
Jag tycker kanske inte att det är riktigt värt de pengarna biljetterna kostar
och sen vad det kostar i pengar och tid att ta sig till konserten.
 
Men det finns en grupp som skulle få mig att bli intresserad
av att köpa en dyr biljett och kosta på mig allt vad det innebär med
resor och boende.....osv.
 
Det skulle vara om ABBA återförenades en enda gång och gav
en konsert med alla deras gamla låtar.
DÅ skulle jag vilja gå på konsert!
 
 
 
År 1974
 
 
 
År 1975
 
 
 
År 1975
 
 
 
År 1975
 
 
 
År 1976
 
 
 
År 1977
 
 
 
År 1978
 
 
 
År 1978
 
 
 
År 1979
 
 
 
År 1979
 
 
 
År 1980
 
 
 
År 1980
 
 
 
År 1982
 
 
 

Barndomens ABC.....Bokstaven E.......

 
Ettan
 
 
Ettan, första klass, gick jag i den gamla skolan på Stegelbacken.
 Sen rev dom den och gjorde en ny och modernare skola.
Synd, tycker jag idag.
 
Jag kommer inte ihåg så mycket av den gamla skolan.
Men det jag kommer ihåg var att det var en svängd trappa upp till andra
våningen där vi hade vårat klassrum.
Trapporna och golven var av grå marmor.
Huset hade flera våningar, men jag var aldrig högre upp än till andra våningen....
vad jag vet i alla fall.
 
Väggarna på huset var så tjocka att fönsterbrädorna var ordentligt breda.
Där brukade de äldre och större barnen sitta.
Och jag kommer ihåg att det kändes lite otäckt och olustigt att behöva
gå förbi de äldre barnen....dom var ju så stimmiga.
 
Inte för att jag kommer ihåg att dom skulle ha varit dumma på något vis,
men man var bara lite rädd för de större barnen.....när man gick i ettan.
 
Jag har letat i flera dagar på internet efter något bra kort med den gamla
skolan på.....men nej.....har inte hittat något......så nu ger jag upp!
Men jag har hittat ett kort där skolan syns på långt håll.....
 
 
 
 
 
 

Drömyrke nr 10.......

 
Ett av mina "drömyrken" är att få vara kreativ med glas, lera, betong och så vidare.
Jag skulle tycka det var kul att få skapa något eget, men även jobba för någon
och göra olika saker efter någon annans idé.
 
 
 

Dagens Nyheter........

 
Dagens Nyheter
 
 När jag var 11-13 år....kommer ej ihåg exakt....så sålde jag Dagens Nyheter på
söndag morgonen.
 
Det började med att det var en karl som kom fram till min kompis i Västansjö
och frågade henne om hon ville börja sälja DN....och sen frågade han mig.
Vi både ville börja sälja och tjäna egna pengar.
 
Jag kommer ej ihåg vad vi fick i lön...men jag tror vi fick lön efter
antal sålda tidningar.....tror jag.....
 
Vi det här laget bodde jag ej längre kvar i Västansjö, utan vi hade flyttat
till villan uppe på berget.....så jag fick en bit till mitt område.
Området jag fick var Gunnars, Ringvägen och en del av Flatenberg.
 
Jag kommer ihåg att jag tyckte det var liiiite pinsamt att ringa på dörrklockorna
till det olika husen. För ibland så väckte jag folk...och dom blev ju inte precis glada över
att det stog en flicksnärta utanför dörren och bara skulle sälja DN.
 
En annan gång när jag ringde på en dörr fick jag till svar att hon stog i duschen
och hon undrade vem det var.
Jag svarade: -Det är jag!
- Och vem fan är du då?, fick jag till svar.
Usch, vad dum jag kände mig då.
Och nej, hon ville inte köpa en tidning! =)
 
Jag kommer faktiskt inte ihåg hur länge jag sålde dessa tidningar.
Men det var nog inte så länge....kanske några månader, ett halvår?
För det var inte så roligt att kliva upp tidigt varje söndag och bege sig ut på
cykeln, oavsett väder och vind, och sen inte få sålt alla tidningar.
Jag fick alltid kvar några tidningar.
 
 
 

Här skulle jag INTE ha velat vara.......

 
Jag skulle INTE vilja vara i dom delar av vårat avlånga land....eller någon annanstans
i världen där det finns miljaders, biljardes mygg och knott.
Det räcker gott och väl med det vi har här.......
En endaste lite envis mygga kan ju göra en mindre galen.....
 
 
 
 
Jag skulle INTE vilja vara i något av dessa fartygen.....ja, inte i nått fartyg överhuvudtaget.
Dels skulle jag bli så åksjuk och må dåligt.....och sen skulle jag nog vara rädd....
och tänka på Estonia katastrofen.....
 
 
 
 
Jag skulle INTE vilja vara där det är överdrivet mycket snö eller där det är
super duper iskallt.....som enligt bilderna här ovan.
 
 
 
 
Jag skulle heller INTE vilja vara där det är jättevarmt och stekande, gassande sol.
Då skulle jag må jätte dåligt.
 
 
 
 
Jag skulle INTE vilja vara där det såg ut så här på himlen.....huvva!!!!
Dessa moln betyder oväder med åska och vette sjutton vad?....huvva!!!!
 
 
 

Barndomens ABC....Bokstaven C.......

 
Christer
 

Christer hette min "förälskelse" i lekskolan.
Men tyvärr var jag inte ensam om honom.
Det var en till tjej som var förälskad i honom.
 
Ibland kunde jag och tjejen samsas om Christer, och ibland inte.
Ibland var vi inte så snälla mot varandra när vi ville ha Christer för oss själva.
Vissa dagar gjorde vi allt för att få ha Christer för oss själva.....genom att vara
fula i munnen eller göra något annat dumt.
 
Christer däremot tyckte nog det bara var roligt med två tjejer som "slogs om honom".
Han fick ju alltid uppmärksamhet ju.
Och som jag minns det så sa han aldrig ifrån.....eller valde någon av oss
före den andra. Nä, han var en lugn och blyg kille....och var nog mest
förskräckt över hur jag och tjejen kunde bete oss ibland.
 
 
En gång när jag och tjejen kunde samsas om honom behandlade vi honom som en kung.
Vi gick nämligen och bar på honom i våra armar....ja, ni vet en sån där "kungastol"...där
man håller hånderna så här (se bilden nedanför).
 
Som jag minns det så bar vi honom hela den dagen....ja, under lekistiden.
Tungt blev det emellanåt, men jag och tjejen gav oss inte...... kanske för att då hade vi
honom båda två....och koll på vart vi hade varandra?.....hela dagen? =)
 
 
 
 
 

Barndomens ABC....Bokstaven B.......

 
Bärskogen
 
Mina föräldrar tyckte om att vara i bärskogen och plocka blåbär och lingon.
Så jag har tillbringat en hel del, mer än jag själv ville, i olika skogar med att plocka bär.
 
Själv tröttnade jag kanska fort på att plocka dessa bär.
Istället, om jag var på humör, sysselsatte jag min lillebror med något.
Eller så satt jag på någon stubbe och surade över att jag hade varit tvungen att följa med.
 
Medans mina föräldrar gick runt i skogen och plockade bär, passade jag och
brorsan på att äta av blåbären som mina föräldrar redan hade plockat och fyllt en eller två hinkar med.
Lingonen däremot fick vara ifred för mig, för som barn tyckte jag inte om dom.
 
Jag har även varit med ute på myrar och plockat hjortron.
Det gillade jag inte! (Men jag älskar hjortronen!)
Jag var mest rädd, hela tiden.....för jag hatade när det gungade under fötterna på mig....eller när man
trampade ner sig så man sjönk ner med bena och blev dygnsur och satt fast ett tag.
 
Sen gick man ju och tänkte på alla historier som man hade hört om folk som ramla igenom
myren och drunknat och försvunnit för gott...
Huvva!!!
 
 
 

Tidigare inlägg
RSS 2.0