Jaanas Gott o Blandat

Om man hör ett visst ljud eller en låt, så får man genast
vissa minnen till dom.

Samma sak gäller det med vissa dofter man känner.

Eller vissa speciella platser kan ge en massa olika minnen.

Och samma sak är det med saker och ting, som man ser.

Jag har hittat olika bilder på nätet som ger mig vissa minnen,
när jag tittar på dom.




Exakt sån här möbelgrupp hade vi hemma (hos mina föräldrar) på mitten av 70-talet.
När jag ser dessa, så blir jag att tänka på min barndom i bostadsområdet Västansjö.
Tyvärr finns inte det området kvar längre.

Vi bodde i den enda vita hyreshuset med tegel på, näst längst ner mot fotbollsplanet, brevid "kohagen",
brevid "sandgropen" och framför den stora lekparken.

Jag kan tänka ofta på min barndom i Västansjö.
Och då tänker jag på vilken rolig, glad, lycklig och innehållsrik barndom jag hade där.
Och vad glad jag är att jag växte upp där, med alla de andra barnen.
Vi hade det så roligt där. Vi var alltid ute och lekte och aktiverade oss.

Nu förtiden har föräldrarna problem med att få ut sina ungar.
Men på den tiden hade föräldrarna svårt att få in sina ungar.




Kommer ni ihåg cyklarna med limp-sadeln?
Jag kommer ihåg att jag var sååååå avundsjuk på de grabbar som hade en
cykel med denna limp-sadel.
Jag ville ju också ha en sån! Dom såg så "bekväma" ut, tyckte jag då.
Sen vet jag inte om dom var det, för jag vågade aldrig fråga någon grabb om
jag fick provcykla på dens cykel.




När jag ser bilder på klippdockor, så blir jag alltid att tänka på min vän Marjo.
Hon hade massor av klippdockor. Ja, jag vet då ingen annan som hade så många.
Och då menar jag MÅNGA!
Jag kommer ihåg att såg vi någon klippdocka i någon tidning...ja, i något väntrum...
så rev vi ur den till Marjo.
Vi lekte även med klippdockorna. Och det var roligt.
För många av klippdockorna föreställde ju någon känd person.

Hmmmm... undra om dagens barn skulle leka med klippdockor?????

Undra om Marjo har kvar sin samling av klippdockor????




På tidningen Starlet prenumerade jag i många år.
Det var den bästa tidningen då.

Åh, jag kommer ihåg hur jag längtade tills nästa nummer skulle
komma i brevlådan.
Och när den väl kom, så var jag tvungen att läsa eller titta i den, på en gång.
Så om jag hade tid eller inte.

Den hade ju allt!
Det var serie i den.... insändare...dikter....noveller....artiklar om
någon kändis....tävlingar....ja, allt vad man önskade sig då.

Jag var så rädd om om dom och sparade ALLA.

Så en dag ville en kompis låna dom...och ja, på den vägen är det än.
Jag fick aldrig tillbaka dom :(




Det är så sant som dom säger, att Sverige stog still när Stenmark åkte.

Jag minns när vi i skolan, i Stegelbacken, en vinter samlades i skolbibblan
för att titta på när Stenmark åkte.
Det var alla klasserna som gick i den byggnaden, som trängdes i bibblan
den dagen. Lärarna var i extas. Ja, det var ju dom i första hand som ville se
när Stenmark åkte. Vi elever fick det bara "på köpet".
Ingen elev protesterade mot det, för då slapp vi ju ha lektion.
Ja, sen drogs man ju med i det hela...oavsett om man var slalom fantast eller inte.

Jag kommer ihåg att det var knäpptyst och spänt när Stenmark åkte.
Men när han kom i mål bröt värsta jublet och glädjeyran ut.

Till och med våran stränga lärare var glad och "mjuk" resten av den dagen...hahahaa.

Så tänk vad Stenmark påverkade folket i Sverige, på olika sätt.

GRATTIS PÅ 18-ÅRS DAGEN, MAMMAS LILLA SÖTA, FINA, RARA, GULLIGA,
SNÄLLA, GOÁ, HÄRLIGA, UNDERBARA, DUKTIGA PRINSESSA!!!!!!!!


HIPP, HIPP HURRAAAAAAAAA.......


JAG ÄLSKAR DIG, SÅÅÅÅÅ MYCKET!!!!



Ja, som sagt..... idag fyller min dotter "myndig", 18 år.
Herregud, va tiden går fort!
Känns lite konstigt att tänka på att man har en sån "gammal" dotter, när
man själv fortfarande känner sig så ung.
Vart har tiden tagit vägen????

Jösses, jäntan blir 18 år! Men ändå så känns hon som mammas lilla flicka....
Hmmm.... undra om det är så jämt....att ens barn alltid kommer
att vara "små" i ens ögon???

Jag kommer ihåg, som om det var nyss, som jag åkte till Falu BB på
denna dagen för 18 år sen.
Ja, inte känns det som om det var för arton år sen.

Jag och Seppo tog taxi till Falu BB (barnmorskans rekommendation).
Det var ruggväder ute....det snöade och blåste....och det var
halt på vägarna.
Taxichaffisen, som snart skulle gå i pension, frågade mig hela tiden
om det gick bra...om värkarna var täta..... om jag trodde att jag skulle föda snart....osv.
Stackarn.... han var mer nervös och hispig än vad jag och Seppo var...hahahhaha.

Och inte hade Johanna bråttom att komma ut.
Från det att jag kom in på BB, lördag kväll, så tog det ca 24 timmar
innan hon ville komma fram.
Hoppas att hon tar lika god tid på sig när det gäller att hon
ska/vill flytta hemifrån.

När barnen är små.... och dom ska ha hjälp med allt... är gnälliga av sig.....
är trotsiga..... osv.
Ja, då "längtar" man ibland till den dagen, då som ska bli så stora och kan klara sig själva.
Och sen när dom blir det.... ja, då önskar man att dom var små igen.

Hur konstig kan man vara???

Som sagt, halva diet tiden är gjord.
Nu är det bara att kämpa på med den andra halvan av tiden.
Hur det kommer att gå, har jag ingen som helst aaaaning om?
Jag vågar inte ta något i förskott...utan jag kämpar på,
timme för timme..... dag för dag.

Jag säger då bara det: Det är inte lätt!
Det är en evig kamp mot ens vilja.... det finns fööör många
frestelser och det är ÖVERALLT!
Men visst, vissa dagar har det gått jättebra...men dom är få.

Här kommer de tråkiga, svåra och jobbiga bitarna med
dieten... ja, så som jag har upplevt det.

Inte få äta och dricka något annat än shakes.
Inte få tugga och känna olika smaker.... bara de få smakerna
som dieten erbjuder.
Det har varit tufft med alla olika "biverkningar" som har
kommit med dietens gång.... typ trötthet, hunger, yrsel m.m
Det har varit och är fortfarande jobbigt att inte "få"
tugga tuggummi. Jag är helt besatt av det.... ser jag någon
som tuggar tuggummi, så kan jag nästan inte titta på
något annat än när dom tuggar... och inte tänka på
något annat än att jag vill också ha tuggummi.
Man lever ett fattigare socialt liv.....för man vill inte utsätta
sig för frestelser.... för dom finns ÖVERALLT!!!
Ja, det har varit en hel del mindre trevliga saker med
denna diet.... orkar inte gå in i detaljer och räkna upp allt.

MEN!!!!

Dieten har även fört med sig BRA saker.

Först och främst så tappar jag ju vikt. Det är ju det som
är dietens poäng.
Sen har jag ju i mellan åt fått mig "energikickar", då jag
är piggare och orkar mer. Ibland handlar det om några timmar
och ibland om några dagar.
Det har blivit lättare, fysiskt.... typ att jag orkar
mer....jag kan göra vissa saker mycket lättare nu... orkar
gå..... orkar städa.... får inte kramp i ryggen på en gång när jag
ska gå någonstans....(korta bitar).
Jag har kunnat plocka fram lite avlagda kläder med mindre storlek på.
Ja, det var några av det "braiga" med dieten.

Det är dom här bitarna man får tänka på när det är jobbigt och tufft.
Även det kan vara jobbigt.....för ibland så krakelerar ens vilja
och då är det kämpigt att reparera den med ett positivt tänkande.
För allt inom en vill något helt annat.... äta mat.

Men hittills har det gått...."peppar, peppar...."

Jag ser fram emot den dagen jag "får" äta igen.
Åh, det finns så mycket jag längtar efter....typ finskt rågbröd med
ost och färskgurka på....frukt....hemgjord mat.....grönsaker....osv.

Heter det inte:
Den som väntar på något gott, väntar aldrig för länge!?!?

(Även om det känns läääääänge).

Här kommer lite onödig fakta om mig.


Jag har aldrig:


* Dragit ut en tand

* Flugit med ett flygplan

* Stickat strumpor

* Gått "Bus eller godis" på Halloween

* Åkt på en solsemester

* Plockat mina ögonbryn

* Vunnit på ett chokladhjul

* Läst en Harry Potter bok

* Sett någon av Twillight filmerna

* Saftat eller syltat bär och frukt

* Åkt vattenskidor

* Tapetserat

* Varit gift

* Ägt en egen MP3 spelare

* Varit på opera

* Fjällvandrat

* Bytt däck på en bil

* Varit inne i Globen

* Ätit kroppkakor

På sommaren får man njuta av alla dessa olika sorters blommor..... de som växer
vilt ute..... det som finns planterade i blomrabatter.... och sommarblommor man
köper och planterar i lådor och krukor.

Sen vi flyttade hit till huset, så har jag köpt blommor varje år och planterat
dom i krukor, amplar, urnor, lådor.... osv.
Men i år har jag inte köpt en endaste blomma. Jag har inga sommarblommor
varken ute på gården eller inne på altanen.
Det blev bara så......

Blomrabatterna som jag har, ja, dom har jag inte heller skött om i år... av
många olika anledningar.....

Men jag tycker om blommor, även om jag inte är den bästa på att sköta om dom.
Men jag vet en som är duktig på blommor och som har gröna fingrar.
MIN MAMMA!!!

Så här på sommaren är det ju så fint med pelargoner, både inne och ute.
Dom lyser upp så fint, med sina blomstjälkar.
Och är man jätteduktig av sig, så kan man ju övervintra dom till nästa sommar.

Jag tycker det är så fint när det blommar ute i naturen.
Tänk er en äng, full med blommor... vad fint!
Det är även fint när det blommar efter vägkanten.
Gotlands vägkanter är det finaste jag har sett... med olika sorters blommor.

Jag har väl ingen sån där extra speciell blomma som är min favorit.
De flesta blommorna är min favorit..... och jag är inte så duktig på
vad alla dessa blommor heter.... än i alla fall.

Sen doftar ju de flesta blommorna så gott!!!!

Glass i stora lass!

Glass hör till sommaren. Tänk en varm sommardag.... va gott det är
då att svalka ner sig med god och kall glass.

Visst, glass äter man väl året om, men det är nog på sommaren som många
äter mer av glassen..... för då finns ju dels mjukglass och kulglass... som ju
kan vara lite svårare att få tag på vinterhalvåret.

Personligen tycker jag om glass, men tyvärr så är jag laktosintolerant.
Så min mage gillar inte när jag äter glass.
Men någon gång, då och då, kan jag ta mig en glass... för det är ju så gott!

Men nu förtiden så börjar det ju komma mer och mer laktosfria glassar.
Glassbilen har laktosfria blåbärsstrutar som är jättegoda.
Dom har även sandwich som också är goda.

I år har jag faktiskt inte ätit någon mjukglass än, så det är jag väl
lite sugen på. Men där emot har jag ätit några gånger kulglass.
Min favorit är ju pecannötkolan...mmmmmm gott i gott.

I våran familj är det Mattias som är den största glassätaren.
Har vi glass hemma, i frysen, så tar det inte många dagar förrens dom
är uppätna... av Mattias. Har det andra tur så hinner dom kanske få
en varsin glass... och ibland inte ens det.

När Mattias vet om att det finns glass, så är det som en gift för honom.
Han kan inte låta bli dom.... dels för att han tycker det är så gott... och
sen tror jag faktiskt att han är så full i fan och vill ha dom för sig själv....
och det enda sättet att få det, är att äta upp dom så fort som möjligt...hahhahah.

Bland GB:s glassar är Nogger, Magnum Mandel, Tip Top och Piggelin
mina favoriter. Sen saknar jag X17, tror jag att den hette, som
fanns förr i GB:s sortiment. Det var en isglass med 3 st smaker.
Sen fanns det för länge sen en annan sorts sandwich, som var ljusare
i kexet och som hade chokladflarn i glassen... den saknar jag också.

Är ni till Gotland och i Visby, så lär ni absolut besöka glassbaren nere
vid hamnen. Dom har över 100 st olika smaker på kulglass. Sen finns det
även mjukglass och Ben & Jerry´s glass.

Bland det bästa med sommaren är ju att man kan bada i sjön och havet.
Det är ju så ljuvligt och skönt.

Stora och välbesökta badstränder är inget för mig. Det är alldeles för mycket folk
och då blir det så stimmigt och rörigt.... trångt på stranden och i vattnet.
Nä, jag har alltid gillat (ända sen jag var liten) de mindre badstränderna...där
det bara är några badgäster.... där man kan få sin egen plätt (och ibland inte...för
stranden är alldeles för liten) där man kan härja och dyka fritt i vattnet, utan att
man stör någon. Men allra bästa är ju när man åker ut med båten till en brygga
på någon ö. Där är chansen stor att man får vara för sig själv.... och det är ju så himla
skönt.... då är det lugnt och avslappnat.... så som det ska vara.

Jag och mina kids och brorsan och Nellie är riktiga blötdjur av oss.
Vi älskar att vara i vattnet!!! Hur länge som helst!

Sen är vi sånna där som är mer under vattnet än ovanför.
Att dyka med eller utan cyklop är en favoritsyssla för oss.
Ja, helst ska det ju vara cyklop och snorkel.

När jag och brorsan var yngre och var iväg och badade med våra föräldrar
eller andra vuxna, så fick de vuxna alltid stå och tjata på oss... för vi ville inte
komma upp ur vattnet.... vi sa hela tiden att "vi ska bara"..... fast brorsan
var värst.... han fick dom tjata ännu mer på... och han skulle prompt
dyka in till land.... så långt det bara gick... så länge huvudet var under vattnet....
och då blev det ju gärna att han var alldeles sandig på kroppen.
Och det resulterade i att han fick ju lov att gå ut i vattnet igen för att
skölja av sig.... och då passade han på att dyka i stället.... och de vuxna
fick tjata igen....hahhahahahahahhaaa.





Jag vet att när man var iväg med kompisar och badade, så tyckte dom
att jag var sååå tråkig.... för jag ville ju bara dyka och stå på händerna....och
inte alls vara social med dom..... hahhahahahaa.

Nu för tiden så är man väl kanske inte mest under vattnet....som förut.
Efter att man fick egna kids, så var man ju tvungen att hålla sig ovanför ytan för
att ha koll på dom. Och för den delen, så har jag inget eget cyklop.
Dom vi har, har ju kidsen själva... och det är inte det lättaste att få låna dom...
för dom använder ju dom själva...

Men det går bra ändå...huvudsaken är att man få bada och vara
i vattnet och njuta.

Hmmm... undra om jag var en sjöjungfru i mitt förra liv?????
Mitt stjärntecken är ju jungfrun.....

Midsommarafton är ju en sån där sommarhelg som är speciell... i många avseenden.

Man kan "fira" den hur man vill och hur man känner för det.

Oftast blir det ju att man umgås med sin familj och/eller med goda vänner.
Fast när man var yngre, så var det ju festandet med kompisarna som var prio ett.
Men sen när man har fått barn, så blir det andra saker som blir prio ett.
Då vill man försöka att fira en sån traditionell midsommar, som det går.
Dans runt midsommarstång, blomkransar, potatis o sill, grillat, jordgubbar,
besöka hembygdgården....osv.

Man har många minnen från just midsommaraftnar..... det är minnen från
firanden i Finland, firande tillsammans med vänner och familj, från olika Folkets Parker,
från  Söderbärke Parken.... då jag och en kompis fick gå hem en gång, mitt i natta....
det var  fullt i alla bilar... och inte var det sån värst trafik då, så lifta gick inte så bra.
Men när vi var nästan framme i Rastahyttan, då stannade det en bil med två  äldre damer i.
Dom var på väg hem till Ludvika, så då fick vi åka sista biten till Smb.

På midsommaraftonen är det många som äter sommarens första kok med
färskpotatis. Åh, det är ju så gott med färskpotatis... med stekt korv och
smörsås med lök i.... mmmm, mumma!

En annan föda som man premiärar med på denna dagen är ju jordgubbar.
Antingen på en tårta eller i en skål med glass/grädde.
Jag föredrar jordgubbarna i en skål med vaniljglass....gott!
Men en hemgjord jordgubbstårta är inte så dumt heller......
Jag försöker att vänta tills midsommaraftonen innan jag äter sommarens
första jordgubbar..... det hör liksom till midsommaren.... tycker jag.

Och den som väntar på något gott, väntar aldrig för länge.... heter det ju.

Visst är det väl härligt med sommaren, när man kan äta MASSOR av
färska bär, grönsaker och frukt???

Det tycker då jag i alla fall!




Själv är jag väl ingen bärplockare.... det är alldeles för drygt... nu i alla fall.

När man var mindre och yngre och bodde hemma, ja då var man ofta ut i
bärskogen med föräldrarna.... oavsett om man ville det eller inte.
Det var blåbär, lingon och hjortron som vi plockade.
Ja, jag och brorsan åt väl mer av bären än vad vi plockade...hahhahaa.

Sen om man har en egen gård/tomt, så finns det ju en massa möjligheter
att odla bär, grönsaker och frukt.

När vi flyttade hit hade vi ett jordgubbsland, men den var så full i ogräs så vi
grävde upp allt och tänkte sätta jordgubbsplantor i pallkragar i stället....
men dit har vi inte kommit än.

Vi har även röda och svarta vinbär, hallon, krusbär, rabarber och äpplen.

Men jag är ingen "safta och sylta människa"..... så jag tar aldrig reda
på det vi har.... vi äter av det när vi känner för det.

Dumt och synd, egentligen....för hemgjord saft, sylt... osv...är
ju den GODASTE!!!!

Men, jag har ju föräldrar som plockar, saftar och syltar och dom är
ju så snälla, så dom brukar dela med sig av det dom gör.

Det uppskattas av oss alla.... och GOTT är det också!!!!

I ett inlägg tidigare i år, hade jag ju med årets
nyheter från GB Glass. Då trodde jag ju att några av
de glassarna kunde vara goda och smarriga och bli poppis hos mig.

För någon dag sen smakade jag på den första av nyheterna,
Ben & Jerry´s Peanut Butter Cookie Dough.

Men njääääeeee... det var inget för mig.
Gillade den inte så pass mycket för att jag ska komma på tanken
att köpa den igen..... så att säga.

Nej, det blev ingen favorit av den. Den smakade alldeles för mycket
jordnötssmör.... sött och sliskigt .... i mitt tycke och smak.
Annars gillar jag jordnötter, men bara i nötform.... inte som något smör.

Nu börjas det igen....med åskväder!!!!

Igår kväll/natt, när jag satt här vid datorn hörde jag hur det åskade!
Då var det bara att stänga igen datorn och gå runt här hemma och dra
ur alla kontakter till datorer och tv:n.

Fy fan, vad jag hatar åska!!!!!!!
Det är det värsta med denna årstid och framåt till hösten.

Smällarna är väl inte så jävla hemska, ja om det inte är alldeles ovan en.
Nä, det är blixtrarna som jag hatar... för det är ju dom som kan
ställa till en massa hemskheter......

Så jag hoppas, hoppas och önskar mig en åskfattig vår/sommar/höst!!!!

Den här vintern har vi verkligen haft en VINTER.
Kallt och snörikt!

Alla som håller på med någon vinteraktivitet
har verkligen kunnat ägna sin tid till det.
Om man har varma kläder.....

Här kommer lite bilder på VINTERN!



Isklättring har jag aldrig provat och kommer nog aldrig att göra det.
Men själva isen på dessa bilder är fin.



Skoter där emot har jag åkt... och det är ju hur roligt som helst.
Men tyvärr så har ju isarna inte varit de bästa.... så att man har kunnat åkt på dom.
Sen har det ju även varit alldeles för kallt för att åka.... och jag äger väl inte
det varmaste plaggen för skoteråkning... än i alla fall.



När man var barn och den första snön kom, så blev man ju överlycklig.
Man gjorde snöänglar och hade snöbollskrig.... osv.
Men vinterbad har jag aldrig provat och så lär det nog förbli.
Men att rulla i snön skulle jag kunna göra om jag har en varm bastu i närheten
och inte en massa grannar runt omkring.....



Som sagt, jag har en jävla respekt för isar. Jag går inte ut på dom i första taget.
Det ska helst vara en ½ meter is och gärna mer, innan jag vågar ut på den.
Pimpla har man väl gjort.... någon gång. Men nu var det ett tag sen.
Det är ju så kallt att ta av fiskarna... ähum... även om jag inte skulle göra
det i första taget.



Sport som utövas på vintern.....



Konståkning brukar jag kunna titta på ibland.
Jag har faktiskt själv gått på konståkning i min barndom.... nere på Heros.... på
bandyplanen. Det var roligt, men tyvärr fortsatte dom inte med det sen nästa vinter.
Varför kommer jag ej ihåg.



Slalom har jag faktiskt åkt några gånger... även om jag inte kan.
Dels så åkte man någon gång på friluftsdagen.... för det fanns inget bättre att göra.
Sen har jag faktiskt varit till Sälen och åkt.... där jag blev "lurad" att åka
nerför en puckelpist.... och det var skitsvårt och jobbigt.... och rädd var jag också.
Sen har jag även åkt slalom uppe på alperna i Österrike. Det var en upplevelse!



Skridskor åkte jag mycket som barn. Jag har jämt bott nära en skridskoplan.
Ni vet då förr, när kommunen spolade is på nästan varje fotbollsplan som
fanns i våran kommun.
Vi kunde vara på isen i flera, flera timmar. Man ville inte in även om man
frös om tårna... för det var så roligt.
Vi gjorde allt möjligt.... lekte konståkning.... spelade hockey... tävlade i
snabbhet.... lekte "under hökens vingar kom".... och en massa annat.



Mera vinter aktiviteter på is......



Längdskidor har man väl åkt en hel del i sin barndom.... och i skolan.
Som barn åkte man i skidspår på olika ställen eller så åkte man ner för backar.
Jag har även åkt slalom med längdskidor.... på Uvbergsbacken.
Det var våran knäppa lärare i mellanstadiet som drog upp oss dit.
Gissa om det var lätt att åka slalom med längdskidor???
Grabbarna fick även åka störtlopp!!!! Tills en av killarna ramlade och slog sig rejält.

Jag har även varit till Sälen på friluftsdagar och åkt längdskidor... flera gånger.
En gång så blev det snöstorm... så man såg inte nå vart man åkte.
En annan gång var det så jävla kallt, så man trodde man skulle frysa ihjäl.
Och våran matsäck var djupfryst när vi väl kom fram till en raststuga.

Sen har jag även åkt tävlingar.... som farsan drog med mig på.... Finska
föreningens skidtävlingar.




Mera saker man kan göra ute på isen.



Det här är roligt.... att åka pulka, bob, stjärlapp och allt vad det heter.
Som barn så brukade vi göra iskanor i backarna. Då gick det undan!
Vi åkte på stora plastbitar.... eller på stora kartongbitar... och en gång hämtade
vi en motorhuvud från en skrot och åkte på den.
Sen åkte man ju även på skorna... sittande eller stående.



Snögubbar och snöhästar har man gjort ett antal genom åren.
Snölyktor med... och dom är ju så fina när det lyser i dom.
Snökojor har man också gjort... dets av stora snöbollar och sen i stora snöhögar.
Man har grävt i dessa snöhögar för att göra gångar och rum.... och inte
tänkte vi på att det kunde vara farligt att vara i snökojorna.... med alla risker
som finns. Vi hade det bara roligt... och en massa tur att det inte hände
något olyckligt.



Släde har jag aldrig åkt... inte som jag minns i alla fall.
Men jag skulle kunna tänka mig att göra det.... vara varmt nerbäddad i släden
och njuta av naturen och farten.



Men sen finns det ju mindre roliga saker som måste göras på vintern.
Snöröjning!



Mycket roligt kan man ha på vintern, men tyvärr så händer det även många
olyckor pga av snön och isen.......
Själv har jag klarat mig från att gå igenom isen.... "peppar, peppar...".
Sladd på bilen har man väl fått någon gång, så att man har snurrat runt på vägen....
men det har varit i låga hastigheter och inget allvarligt har hänt.... och i början
av mitt körkort.... "peppar, peppar...."

Halka och ramla har man däremot gjort fler gånger.
Och en av gångerna slog jag ju i min axel...när jag ramlade framlänges och landade
på höger axel. Sen dess har jag ju haft stora problem med den.... suck.

Vem vann?
"Lilla ängeln" eller "Lilla djävulen"?
Ja, det beror ju på vilket sätt man vill se det på.....


Alternativ 1.
Lilla ängeln säger: Om du gör något av dina "måsten", så
känner du dig nöjd med dig själv sen. Och sen blir det ju ett mindre "måsten".
Dumt att skjuta upp saker och ting hela tiden.
Det skapar bara en inre stress.
Och det mår man ju inte bra av.

Lilla djävulen säger: Äsch, skit i alla "måsten"!
Dom springer inte iväg. Om det inte blir gjort något idag, så
gör du det någon annan dag. Har det väntat tills nu, så
kan det vänta i någon dag till.
Tråkiga saker ska man inte göra!


Alternativ 2.
Lilla ängeln säger: Ibland måste man lägga undan alla "måsten" och
tänka på sig själv... och göra något som verkligen känns roligt.
Då får man ny energi till att ta tag i det tråkiga sakerna.
Ingen är perfekt!


Lilla djävulen säger: Det är väl klart att du måste göra alla "MÅSTEN".
Vad ska alla andra tänka om dig då?
Det vet du väl att man ska ha det perfekt i sitt hem.



Ja, något i den där stilen.

I mitt nästa inlägg få ni se vad jag gjorde på eftermiddagen.

Så var det söndag och snart är helgledigheten slut.
Helgerna är alldeles för kort... dom går ju så fort förbi.

Få se vad man hittar på idag?
Det finns massor av alternativ.... det är bara frågan om vad man
vill göra eller har lust till.

Så jag har frågat mig själv hela morgonen om jag
vill städa, byta gardiner, rensa garderober, fixa med mina
halvdöda blommor, röja i något rum ( ta undan allt som ej ska
vara där ), tvätta fönster, sortera papper ( räkningar, viktiga o
oviktiga papper... m.m )........ med mera, med mera.

Men inget av det där lockar mig så värst....
Jag vill nog göra något annat.... något roligare.

Hmmm... kanske åka ut med skoter, hälsa på någon, måla akvarell,
scrappa, pyssla med Nellie ( hon älskar det )... osv.

Ja, vi får väl se vem av "de små" på ens axlar vinner.....
"lilla ängeln" eller den "lilla djävulen"???????

Jahapp... så var det gjort!

För lite mer än 1½ sen var jag iväg till Gula Berga och fick
en vaccinspruta mot svininfluensan.
Det kändes knappt.... alltså själva sprutan.
Nu återstår att se om och vad för biverkningar man ev. får.
Det jag har hört att dom flesta säger, är ju att dom har fått ont i armen i
någon dag.... och några har även fått feber eller blivit lite slöa.

Det var många som var och tog sprutan... när jag var dit.
Och det var många sköterskor som gav sprutan... bakom ett skynke...
det var lite av löpande band stil.... in bakom skynket... spruta i armen och
sen ut och sen nästa man på tur....

Brrrr... usch, vilket ruggigt, kallt och blött väder
vi har idag.
En sån här dag är det lätt att dagdrömma sig till
ett varmare och soligare ställe.....

Här kommer min dagdröm... som jag skulle
kunna tänka mig att ha istället.... för tillfället.




Jag skulle kunna tänka mig att vara här....
Bo alldeles vid havet... och ha en egen pool att hoppa ner i när
man kände för det...




Sen skulle ena delen av poolen ha en liten grotta med ett
vattenfall.....





Det skulle vara ett lungt och harmoniskt ställe... inte något typiskt
turistställe... utan ett ställe där man bara ÄR... för att få stressa av sig....
Stranden skulle vara som den här.... åh, vad ljuvligt!!!!




Sen skulle jag unna mig massage varje dag... ja, eller så fort som
jag kände för det. Tänk att få en skön massage vid stranden... höra
vågorna...känna varma vindar mot kroppen....




Jag skulle frossa varje dag med en massa solmogna exotiska frukter.
Dom skulle vara alldeles dagsfärska... mmmm, vad gott!!!!




Jag skulle tillbringa mycket tid på stranden.... för jag älskar havet.
Jag skulle gå på den mjuka lena sanden efter stranden och leta efter
snäckor och stenar... njuta av att känna vinden i håret och
den speciella havsdoften.....




....... sen skulle jag klättra upp på denna palm och sitta där och
bara titta ut mot havet.... och sen när jag kände för det hoppa ner i
vattnet och BADA.....




...... sen skulle jag även se till att ha en hängmatta som jag hade
tillgång till. Där skulle jag ligga och vila mig... eller läsa en bra bok...
eller så skulle jag bara ligga där och njuta av en massa....



...... exotiska, goda, härliga och kalla drinkar!!!!!
Mmmmmmmmmmm......!!!!!!




Jag skulle även besöka detta vattenfall, dagligen.... där jag skulle
simma runt och stå under vattenfallet.... och bara njuta av
fägelsången som skulle höras, där i skogen....




Eftersom jag ÄLSKAR att vara i vatten... bada och dyka, så skulle
jag ju även varje dag åka med en båt till olika ställen och snorkla
och titta på den underbara färggranna världen som finns under vattnet....
och förundras av vad mycket fint det finns....











Varje kväll skulle jag sitta någonstans... av alla mina favoritställen
på stranden... och njuta av den fantastiska solnedgången.
Och självklart skulle mina nära och kära vara med mig på denna
underbara drömresa.

Minns ni vad ni gjorde den 11 september 2001?

Det gör jag... en del i alla fall.

Jag jobbade ( vi fanns då på Väderbacken ) för fullt, när
en arbetskollega kom in från jobb.
Han hade radiohörlurar på sig.
Han berättade för mig att han hade hört på nyheterna att
det var ett plan som hade åkt in i något torn.
Jag frågade honom om det hade hänt här i Sverige?
Nej, det visste han inte, sa han.
Sen trodde han att det måste ju vara ett litet flygplan...
typ en "hobbyflygplan" som hade åkt in i någon
flygledartorn... det var vad han gissade på....
för vem i helsike kunde ens komma tanken på att
det kunde vara stora plan som flögs MEDVETET in
i olika byggnader i USA?!?!?!?!

Efter det så tänkte jag väl inte nå speciellt på det där...
jag hade så mycket att göra på jobbet.
( Sen minns jag väl inte heller om jag tänkte mer på det ).

Men när jag kom hem... då fick man ju se på tv:n att det
var World Trade Center i USA som min arbetskollega
hade pratat om tidigare på dan.

Man blev ju helt förskräckt över tv-bilderna på de brinnande tornen.
Och man förstog ju ingenting... vad var det som egentligen hade hänt?
Hur kan ett plan flyga in ett torn.. bara så där?
Jaa-a... man hade tusen tankar och funderingar....och frågor....

Sen började det ju komma uppgifter på att det var 2 plan som
störtat mot WTC och ett plan i Pentagon och ett annat plan
hade havererat på ett fält.
Det börjades prata om terrorattack... om Usaman bin Ladin...
al-Qaida....

Men man förstog ändå inte... VARFÖR????
( Ja, rent mänskligt tänkt... så att säga ).

Hur i helvete kunde en grupp människor bestämma sig för att
beröva ca 3000 oskyldiga människors liv???
Hur kunde dom anse sig ha den "makten"????
Hur är man funtad som människa, när man gör så här???
Eller är det människor överhuvudtaget???
MONSTER... IDIOTER... GALNINGAR...PSYKON....
ja, det finns hur många ord som helst att beskriva dessa
människor... men inget av dessa ord räcker till
att beskriva dom.... för det borde inte finnas sånna
människor i världen... dom behövs INTE!

Undra hur anhöriga till dom som dog kan leva vidare?.. när
dom har fått uppleva något som man inte trodde kunde hända?
Orkar dom leva med hatet mot dom som är skyldiga till
massakern???

Jaa-a.. det finns så många frågor.. men inte så många
bra svar... tror jag.































Två år senare... den 11 september 2003 fick vi i Sverige en
ny chock. Anna Lindh dog denna dag... efter att ha blivit knivhuggen
dagen före, av Mijailo Mijailovic på varuhuset NK i Stockholm.
Samma där.. VARFÖR??

Idag har jag varit hemma från jobbet.
Mina krämpor är värre för tillfället... suck.

Hasse har varit till Björbo nu på f.m.
Han kom nyss hem, men åkte igen.
Han var bara hem och hämtade släpkärran.
Han ska nämligen köpa sig en ny leksak, en Offroad motorcykel!!!
Hmmm.... undra om han har kommit in i någon
ålderskris?.... hahhhahaa.
Nej då, han har pratat och "drömt" om en motorcykel
i flera år.... och idag är det tydligen "Den dagen"
som hans drömmar ska uppfyllas... hahhaaahaa....

På tal om motorcyklar.... jag är ju rädd för att åka
med på en motorcykel... och det tack vare en viss vän.

Någon gång på 80-talet hade jag varit ute på fest med
vänner. Jag sov över hos en vän i Moga.
När jag vaknade... någon gång på dagen... så började
jag att gå hemåt... och på den tiden var mitt  hem i
Västansjö.
När jag var vi "Mogahallen", så dök min vän Jörgen upp
på en cross. Han undrade om jag ville ha skjuts.
Njaaeee.. jag var ju lite osäker på om jag skulle tordas åka
med honom... jag menar... det var ju ändå JÖRGEN.
Men han lovade DYRT och HELIGT att han skulle åka lugnt
och försiktigt.
Och eftersom man var liiiite bakfull och trött, så var jag
mer godtrogen än vad jag annars är.... jag trodde
på min vän, Jörgen. Ja, varför inte????
Jag satt mig där bak med bena rakt ut ( fanns ju ingenstans
att han fötterna på ) ... och tyckte att
åh, vad skönt att slippa gå genom hela byn med
festkläder, rufsigt hår, gammal smink och med en rejäl baksmälla.
Men så här i efterhand har jag hellre gått genom byn.
För jag hann inte mer än sätta mig på crossen, så förbyttes
den "snälla" Jörgen till ett MONSTER!
Allt han lovade var bortglömt.
Han körde denna cross som om den bara gick i fullgas...och ju
mer jag skrek desto fortare gick det.
FY FAAAN vad rädd jag var... jag trodde att det var min sista
stund på jorden.... antingen så kör Jörgen ihjäl oss eller så
ramlar jag av och slår ihäl mig... för det var vingligt att sitta där bak.
Jag lovar att det var full gas från Moga till Västansjö... ja, Jörgen
stannade inte ens vid trafikljusen... som visade rött för oss.
Jag tänkte att bara jag kommer hem levande så ska jag
ALDRIG mer sätta mig på ett tvåhjuligt fordon... som passagerare.
Och det har jag inte gjort!
När vi var framme vid min port.. och det lovar jag, att det var
vi snabbt..även om den där jävla färden över byn kändes lång.
När jag klev av crossen, så darrade hela jag... ja, bena
var som asplöv... och jag trodde inte att jag skulle klara av att
gå upp till min lägenhet.
Jag lyckades väl i mitt skräcktillstånd häva ur mig några
svordomar och förbannelser över Jörgen.
Men han bara skrattade och tyckte att det där var väl inte
så farligt... VA!?!?!?
Gissa om man blev ännu mer förbannad?

Så TACK min vän (?) för att du har bidragit till att jag
är LIVRÄDD för att sätta mig bakom en motorcykel!!!!!

Kommer du ihåg detta, Jörgen????

Ja, jag lär nog ALDRIG glömma den färden.... hahahaaa
( ja, jag kan faktiskt skratta åt det... nu efter 20 år ; )....... ).

Här kommer några bilder på olika situationer och
händelser....
Jag skulle INTE vilja byta plats med någon av dessa
männsikor som finns med på bilden.. eller med dom som
har tagit alla dessa bilder.




Vilken skräck och panik denna man måste ha just i detta
ögonblicket.... det skulle då jag ha haft...




Fy fabian.... här känner man sig nog VÄLDIGT liten....




Antingen visste denna kille att han hade en jätteduktig skytt
framför sig.. eller så är han helt ihålig i skallen.....




Jag skulle då aldrig våga åka på denna bro.... måste väl finnas
någon annan väg???




Jag har nog svimmat om jag mötte på denna val under en dykning....
fast det är ju i för sig ingen risk.... för jag skulle ALDRIG dyka där
det fanns valar!





Jag skulle ens aldrig åka ut på havet, där det fanns valar, med
sånna här små båtar... aldrig...




Inte roligt att vara ute till havs i sånna här vågor.... jag blir att tänka
på båten Estonia.....




Jaa-a... vad säger man? Föräldrarna till detta barn kan ju inte
vara kloka på en enda fläck!!!




Varför står man ute på fyren i detta oväder??? Dödslängtan???




ÅÅHHHH... FYYY FAAAN VAD ÄCKLIGT!!!!!
VARFÖR... VARFÖR?!?!?!?!?!?




Vet ej om detta kort är äkta eller fejk... men om det vore äkta så måste
ju fotografen som tog detta kort ha IS i magen....




Väldigt udda tältplats! Inget för mig!




En till som har IS i magen... eller så vet den inte att björnar
kan klättra i träd....




Fy fabian....




Åh, herregud... jag skulle aldrig våga vara så där nära en björn....




Tur att man inte är en tältmänniska... för då slipper man denna
mardrömssituation.




Varför har man så låga båtar i vatten med krokodiler????




Öööhhh... varför vill man klappa en haj som anfaller????

Idag på jobbet hörde jag att en som bor i Saxdalen
hade hört hur det åskade natten mot igår.
Huvvaligen!!!

Usch, nu börjar åsksäsongen!
Jag gillar inte när det åskar... då vill jag helst inte
vara ensam hemma. Det känns tryggare när man har någon
hos sig och som inte är åskrädd.

När åskan går, så rycker jag ur sladdarna från tv:n,
datorn och stereon och telefonen får vara ifred.
 Sen vill jag inte ha några lampor tända.
Och helst ska alla fönster och dörrar vara stängda.

Det värsta med åskan är att se hur det blixtrar.
Även om man sitter med ryggen mot ett fönster, så ser man
ju ljusskenet... huvva!